Sociala insatsgrupper (SIG) beskrivs av socialstyrelsen som ”en del i samhällets arbete med att motverka kriminella grupperingar” och är i grunden en samverkan mellan kommun, polis och andra aktörer – som ska forma ett skräddarsytt team runt enstaka personer som uppvisar en kriminell livsstil.
Projektet hyllades av politiker, och våren 2018 skrev tre moderata politiker i en debattartikel: ”De sociala insatsgrupperna bör bli fler”.
Men två månader senare löpte samarbetsavtalet med polisen ut. När vi frågar politikerna Oliver Rosengren (M), Pernilla Tornéus (M) och socialchefen Rizana Mustedanagic om detta, hävdar alla att arbetssättet ändå finns kvar.
– Fast vi kallar det inte sociala insatsgrupper, säger Pernilla Tornéus (M) till SVT.
Saknar avtal och samordnare.
Idag arbetar 109 kommuner i landet med SIG, men Växjö är inte en av dem, enligt Brå.
I BRÅ:s vägledning för SIG står att: ”Som minst behöver ett samverkansavtal mellan polisen och socialtjänsten upprättas” och ”Socialtjänsten bör i överenskommelsen garantera att man utser minst en samordnare för arbetet”.
Växjö kommun har inget av detta.
Då är väl inte den här modellen kvar?
– Arbetssättet och syftet med arbetssättet. Att samla polis, skola och de som är viktiga i barnets nätverk. Det var det vi ville åt, och det tycker jag vi har lyckats implementera brett, säger socialchefen Rizana Mustedanagic.
”Större omfattning”
SIG organiseras olika i olika kommuner, i vissa fungerar det som en avhopparverksamhet för kriminella vuxna – i andra är det fokus på barn i riskzonen.
I Växjö har det snarare blivit så att kommunen och polisen har skapat andra former av bred samverkan, enligt socialchefen.
– Sättet att samverka kring individer har vi fortfarande kvar, i större omfattning, säger Rizana Mustedanagic.
