– När jag skrev min avhandling 2004 var det en av slutsatserna, att hur kan så många elever utsättas för detta? Det har gått några år, men väldigt lite har hänt, säger Liss Kerstin Sylvén, professor i ämnesdidaktik med inriktning mot språk vid Göteborgs universitet.

Minst 44 000 svenska barn går i grundskolor som har tillstånd att undervisa i vissa ämnen på engelska.

Av dem går drygt 30 000 på Internationella Engelska Skolan, IES, som själva skriver på sin hemsida att deras utländska lärare ofta saknar kunskaper i svenska när de kommer hit.

Marknadsför sig med engelskspråkiga lärare

Hur många barn som undervisas av lärare med begränsade kunskaper i svenska finns det ingen statistik över.

Men SVT har tagit fram siffror från Migrationsverket som visar att över 600 utländska lärare har fått arbetstillstånd hos IES de senaste två och ett halvt åren.

Och när SVT går på öppet hus på en skola i södra Sverige, stöter vi omedelbart på två lärare som inte förstår enkla frågor när vi ställer dem på svenska. En av dem säger att de inte är ensamma om att ha bristande kunskaper.

– Jag och min kollega (en annan än den SVT själva träffat) kämpar fortfarande med vår SFI, säger den brittiska kvinnan med ett skratt.

Den läraren har jobbat på IES sedan 2018.

”En enorm fördel”

Men hur den engelskspråkiga undervisningen i Sverige påverkar barnens ämnes- och språkkunskaper vet vetenskapen alltså väldigt lite om.

Liss Kerstin Sylvén forskar själv på så kallad språk- och ämnesintegrerad utbildning (Clil), en undervisningsmetod som går ut på att lära sig ämnen på ett nytt språk.

För att det ska fungera är det, enligt henne, viktigt att läraren kan kommunicera även på svenska.

– Det är en enorm fördel om lärarna också kan elevernas förstaspråk, säger hon.

Vad har det för betydelse om läraren inte kan svenska?

– Då kan de inte möta eleverna när de stöter på språkliga problem. Och då blir det också svårt att se om de har svårt för innehållet.