Lila • BUP har hjälpt vår son, nu 9 år, med mediciner. Dosen ökade i takt med att kraven i skolan höjdes. Han slutade nästan att äta. Då vill den läkaren höja dosen!? Nu har vi bytt läkare. Det finns säkert eldsjälar på BUP, men med hur psykvården har blivit tror jag att kompetent, erfaren och vettig personal flyr. Som överallt i vården. Sen är vår sons symtom beroende av hur skolan är. Hade skolan gett honom tillräckliga resurser som var anpassade för honom så hade han inte behövt medicin. Skulle det finnas mindre klasser med färre lärare, resursklasser, speciallärare så det räckte så skulle livet bli enklare för såå många barn. Som det är nu så blir barnen utvisade ur klassrummen som förr, "skamvrån".

Han klarar den lediga sommaren bra, tar ingen medicin och har gått upp 3 kg i vikt.

Jojo • Hade aldrig samma läkare aldrig samma sjuksköterska träffade aldrig samma personer när jag var dig. Vid flera tillfällen fick min mamma åka dit till receptionen och begära ett recept då det tog ibland 14 dagar innan man fick ett recept när det skulle ta max 5 arbetsdagar.

Wilmer • Jag fick komma till bup väldigt snabbt och tidigt, bara en-två månader efter att vi vände oss till regionen. Är tack vara BUP jag lever än idag

Micke • Mobbad under hela skoltiden. Aldrig accepterad för den jag är. Född på 70-talet. Idagens läge förtidspensionär. Konstant allvarligt psykiskt störd. Jag har inget liv idag, varken BUP eller skolhälsovården hjälpte mig då. Det som hände då påverkar/dikterar att jag lever i utanförskap nu. Det som hände då, påverkar det som händer nu. 8 huvudtrauma under skoltiden. Tack! Micke!

Lia • Faktiskt rätt bra. Ibland har jag fått medicin som inte funkade eller bara inte riktigt passade mig. Men det gick rätt snabbt att se det, så tog ju dom inte i en längre utsträckning.
Jag tror allt fler vänder sig till medicin för att man ser det som ett snabbt botemedel istället för att sitta och tänka på att det faktiskt kan va så att det är barnets omgivning som det kanske behöver ändras på. Medicin är helt enkelt billigare och låter en låtsas som att problemet är löst.

Ellen • Efter mina upplevelser hos BUP och senare kontakt med andra psykologer inser jag att resursbristen och även BUPs riktlinjer som leder till att måna faller mellan stolarna. I de flesta fallen tror jag att psykoterapi är det som hjälper bäst, men det blir en kostnadsfråga och där kliver den billigare behandlingen med medicin in.

Simon • Gick hos BUP ett par år. De gav den bästa hjälpen och gjorde det möjligt att ens orka med att komma tillbaka till skolan från att vara en deprimerad hemmasittare.

Jag anser att det är den svenska skolan som behöver förbättras efter 30+ år av besparingar och dåliga politiska reformer.
Skolan behöver individanpassad undervisning likt Finland, vi behöver investera i resursklasser och specialpedagoger så att de vanliga lärarna avlastas, och se till att utbildningen är stimulerande även för de som vill ha mer utmaning. Skolan behöver även vara en säker plats från mobbning och våld.

Pi • Sonen med autism och adhd var 8 år när han sa till BUPs läkare att han ville dö och skulle hoppa från taket, precis som han sa hemma. ”Jaaa, haha. Det är sånt barn säger!” Utbrast han. Efter det blev sonen tyst. Säger ingenting mer på BUP.