Staten och myndigheter har på allvar fått upp ögonen för bostadsformer med olika nivåer av gemenskap, som kollektiv. Det berättar Anna Granath Hansson, som själv bland annat forskat om hur förutsättningarna för socialt hållbara bogemenskaper kan förbättrats.
– Att bygga kollektiva boenden ses ofta som en lösning på olika samhällsproblem, som ensamhet, segregation och bostadsbrist, säger hon.
Flera vinster med gemenskapen
Drömmen som många stadsplanerare och politiker ser framför sig är att invandrare ska få hjälp att komma in i samhället och funktionshindrade ska få hjälp i vardagen av sina grannar. Genom att flera delar på kostnader ska det bli lättare att bygga miljömässigt hållbart.
Men det finns också en risk att samhället lämpar över för stort ansvar på individerna i kollektivet.
– Är det kollektivets ansvar att ta hand om integration och äldreomsorg? Det kanske inte kan lösa alla problem, men om man har realistiska förväntningar så kan kollektivet vara en lösning på några och det kanske räcker så, säger Anna Granath Hansson.
Tar tid och är dyrt
Att bygga fler kollektivboenden är dock inte någon snabb lösning på bostadsbristen, visar hennes senaste rapport.
– Det är ett stort koordineringsarbete att bygga ett kollektivt boende. Det krävs mycket engagemang, kunskap och ett stort startkapital, säger Anna Granath Hansson.
