Det är en av nio skolor som deltagit i branschskoleförsöket, som pågått sedan 2018. Tillsammans har de erbjudit 18 olika yrkesutbildningar dit kommuner runtom i landet kunnat skicka elever – utan att betala för deras utbildningar.

Av totalt 271 elever under försökets tre första år gick 155 elever plåtslageriutbildningen i Katrineholm, en av tre branschskolor i kommunen. Enligt skolan handlade deras framgång om att de hade funnits i 18 år innan försöket drog igång och var väl kända i landet.

– Men många andra skolor har inte haft samma förutsättningar och kanske förstått vilket arbete som måste göras för att få igång den här rekryteringen från gymnasieskolor, säger Niklas Angelöf, utbildningsrådgivare plåtslageri.

Riskerar elevtapp

Inom tre år behövs 2 000 nya plåtslagare och 1 200 ventilationsmontörer. I dag examineras totalt 700 elever. Plåtslageriutbildningen befarar ett större elevtapp och en förvärrad brist på arbetskraft, om kommuner inte vill betala för sina elever att gå där.

Plåtslagerieleverna går vanliga gymnasieutbildningar, som exempelvis bygg och anläggning, i sina hemorter. Men under tre veckor varje termin i årskurs två och årskurs tre kommer de till Katrineholm för att få öva på de praktiska momenten.

– Vi jobbar mycket med detaljlösningar på sådant som lärlingar inte får jobba med förrän de har provat och misslyckats några gånger. Sådant som man inte vill göra hos en kund får eleverna öva på mycket här, säger Niklas Angelöf.

”Hoppas att det blir permanent”

Just nu utreder regeringen hur man ska jobba med hantverksyrken där det råder stor kompetensbrist.

– Jag har tittat på utredningarna och kan inte se att det finns nåt som tar bort funktionen med branschskolorna, snarare att behovet kommer att öka. Jag hoppas i stället att branschskolor blir en permanent väg genom gymnasieskolan mot mindre yrken, säger Niklas Angelöf.