För att förstå aktivismen bakom protesterna mot Israels krigsföring i Gaza har SVT Stockholm pratat med människor på demonstrationer och under tältockupationerna utanför KTH och Stockholms universitet.
Många organisationer samarbetar
Sedan proteströrelsen drog igång förra året har nya nätverk bildats som ordnar egna aktiviteter. Varje lördag och ibland fredagar, samlas många av dem för att gemensamt marschera genom Stockholms innerstad.
Men många SVT möter uttrycker ilska över att medierna, vad de anser, mest bevakat när polisen gjort ingripanden. Inte vad deras rörelse egentligen gör i kampen för att väcka opinion mot kriget i Mellanöstern.
Aktivister upplever sig hotade
En av demonstranterna SVT möter i en av protestmarscherna på Sveavägen en lördag heter Sara. Hon kommer själv fram och ber om att få bli intervjuad.
– Jag skulle vilja säga att jag tycker att SVT och alla mediehus har en stor del i den polarisering vi ser nu. Antisemitismen förs ofta fram som ett jättestort brott, men jag kan säga att rasismen har ökat– vi möter nazister och andra som hotar och förstör för oss. Förföljer oss på nätet.
För henne har det inte känts svårt att ta ställning för att visa motstånd öppet på gator och torg.
Kontroverser kring antisemitiska uttalanden
Annat som dragit mediauppmärksamhet är vad som sägs under protesterna. Under hösten publicerade Sydsvenskan uppgifter om en V-företrädare i Malmö som anklagades för antisemitism och avgick. Och i oktober anmäldes en talare för hets mot folkgrupp efter en protest i Malmö.
– Det har inte varit ett lätt läge för att prata om Palestina. Det är väldigt många röster i media som vill fokusera på till exempel vissa talkörer i demonstrationerna. Det gör det svårare att komma ut med hur vi ska kunna få stopp på ett folkmord. säger Lorena Delgado Varas (V), som också demonstrerar.
Mer om varför begreppet folkmord ibland används om Israels krig.
Javascript är avstängt
FAKTA OM BEGREPPET FOLKMORD
Efter andra världskriget skapde Förenta nationerna (FN) en internationell lag för att kunna förhindra och bestraffa liknande händelser i framtiden. Den kallas Folkmordskonventionen och antogs 1948. Syftet med Folkmordskonventionen var förhindra liknande brott som de folkmord som skedde under andra världskriget och kunna straffa de som utfört brott som kan klassas som folkmord.
FN har infört flera lagar om internationella brott som FN:s medlemsstater ska följa för att förhindra att folkmord ska hända igen. Den Internationella brottsmålsdomstolen i Haag, Nederländerna, dömer i dessa fall idag. En avsikt att helt eller delvis förinta en nationell, etnisk, rasmässigt bestämd eller religiös grupp som sådan.
Brotten som räknas upp i konventionen är:
- att döda medlemmar av gruppen,
- att skada medlemmar av gruppen svårt kroppsligt eller själsligt,
- att med avsikt påtvinga gruppen levnadsvillkor som är avsedda att leda till gruppens fysiska undergång,
- att göra åtgärder som är avsedda att förhindra barnafödslar inom gruppen
- att med våld föra över barn från gruppen till annan grupp.
Under Internationella brott finns även ”Krigsförbrytelser” och ”Brott mot mänskligheten”
Källa: Forum för levande historia
