Kommunen uppskattar att cirka 700 nyanställda i förskolan har gjort svenskatestet. Det består av 18 frågor med läs- och hörförståelse. Språkkraven är unika för Botkyrka kommun men har nu också inspirerat andra kommuner, menar Sara Dahl, verksamhetschef för förskolorna i Botkyrka.

– Vi har haft dialog med Malmö, Göteborg och nu senast hörde Linköping av sig och ställde frågor. Det bli ett fantastiskt utbyte med andra kommuner. Även om andra kommuner inte har kommit lika långt som vi har, är många också på väg.

Inför valet debatterades bland annat frågan i även Södertälje kommun.

Som en del av en större satsning på språkutvecklingen inom den så kallade ”Botkyrkamodellen” erbjuds även redan anställd personal att gå riktade kurser.

I videon ovan: Se hur språktestet kan gå till.

Vill höja nivån

I Botkyrka beräknas cirka 60,5 procent av befolkningen ha utländsk bakgrund och långt ifrån alla i förskolan talar flytande svenska. Med språktesterna hoppas man på sikt att kunna höja lägstanivån.

– Vi ser redan stor skillnad, säger Sara Dahl.

Det finns i dag inga mätbara resultat på språktesternas effekt, däremot syns en ökad medvetenhet kring språket bland personalen på förskolorna, menar hon:

– Vi pratar om språk på ett helt annat sätt idag än vad vi gjort tidigare.

Forskare: inte garanti för bättre språkkvalitet

– Jag tror att intentionen är god, men sen vet vi forskningsmässigt att utformandet av språktester är ganska komplicerat, säger Signe Tonér, universitetslektor och språkforskare på Stockholms universitet.

Hon ser bland annat svårigheter med hur man definierar god språkfärdighet och menar att gränsen för vad som anses vara godkänt genom testet ofta blir godtyckligt.

– Det som testet inte kan mäta är kanske det som är det viktigaste när man jobbar med barns lärande och utveckling; förmågan att vara lyhörd, inlyssnande, anpassa sitt sätt att kommunicera efter där barnet befinner sig och svara upp på barnets kommunikativa initiativ.