Vems fel var det?
Uppfattningarna är många om varför det gick så illa i Husby, som skakades av upplopp och bränder under några turbulenta dygn i maj.
Nu kartlägger forskare från Stockholms universitet hela händelseförloppet, och ser ett stort gap mellan vad riksdagsledamöterna debatterade och vad medier rapporterade.
Polisens roll
– I riksdagen ser man inte polisen som delaktig i de konflikter som uppstod, medan medier tar upp polisen som problem, säger Janne Flyghed, professor vid kriminologiska instutionen vid Stockholms universitet.
Husbyborna å sin sida har en annan bild av varför bråken bröt ut. Tillsammans med forskarkollegor har Janne Flyghed intervjuat en mängd Husbybor.
– Människor i Husby hade stor förståelse för ungdomarnas reaktion, även om man inte tyckte om de uttryck det tog sig. Men man förstod att de inte lyckats göra sina röster hörda, att detta skedde utifrån en djup frustaktion, säger Janne Flyghed och fortsätter:
Skiljer på poliser
– Man gör också skillnad på ”goda” och ”dåliga” poliser. Ett problem man framhåller är att de ”goda” krafterna försvinner, att det är en cirkulation på ”goda” krafter inom polis och andra myndigheter. Man hade ingen relation till de poliser som dök upp under kravallerna i maj.