2017 fick Vetenskapsrådet i uppdrag av regeringen att kartlägga forskningen om segregation. Rapporten visar att det saknas studier inom en rad frågeställningar. Exempelvis vad segregationen har för effekter på sammanhållningen bland invånarna eller synen på tillhörighet och gemenskap, den kollektiva identiteten.
Så ser segregationen ut
Den inkomstbaserade segregationen har ökat medan den etniska har varit stabil eller svagt minskande.
All svensk forskning pekar mot att det finns ett samspel mellan inkomstbaserad och etnisk segregation. Detta är särskilt tydligt i utsatta områden där det det går att se ett starkt samband mellan låg inkomst och hög andel utomeuropeiskt födda bland invånarna.
Hushåll med låg inkomst hänvisas främst till hyresrätter. En fråga som forskarna nu vill ha mer kunskap om, när många av dessa bostäder måste rustas upp, är hur hushåll med låg ekonomi och få val på bostadsmarknaden upplever och hanterar detta.
Mer kunskap om effekt än orsak
Forskning om effekterna av segregation är mer omfattande än forskning kring orsakerna.
Kunskapen om effekten av att växa upp i socioekonomiskt svaga områden är större än kunskapen om vad som orsakar områdena att segregeras, menar de forskare som Vetenskapsrådets rapport utgår ifrån.
Dessutom återstår det många frågor kring hur den forskning som finns ska tolkas och användas för att faktiskt minska segregationen i samhället.
Om Vetenskapsrådets rapport
Svensk forskning om segregation – en kartläggning
Kartläggningen bygger på beviljade ansökningar till de största externa forskningsfinansiärerna, enkät riktad till forskare verksamma inom fältet, en intervjuundersökning med forskare verksamma inom fältet samt en analys av vetenskapliga publikationer.
Genom intervjustudien framkom en delvis splittrad bild om hur mycket kunskap om segregation som finns. Flera forskare menade att det redan finns mycket kunskap medan andra påpekade att det saknas kunskap om både orsaker och effekter.
Forskare menade att det snarare är den politiska viljan att agera på forskningen som saknas.
Idén om att det behövs nya typer av forskning för att ge politikerna möjlighet att agera kan förklara varför vissa forskare menade att det är brist på kunskap. Bristen ansågs nämligen ligga i att man inte tydligt vet orsaker till segregation och vilka åtgärder som kan vara lämpliga att agera på.
Kunskapsluckor
Det skulle behövas mera systematiska komparativa studier och analyser och framför allt flera jämförande studier mellan olika geografiska områden.
Förutom kunskapsluckor när det gäller orsaker och åtgärder så menade forskarna att frågan om hur segregation hänger samman mellan olika områden, så som bostadsmarknad, arbetsmarknad och etnisk segregation behöver belysas i större utsträckning.
Ytterligare frågor som behöver studeras är de mer välbärgade områdenas roll i segregationsprocessen samt arkitekturens betydelse.