Den omdebatterade utredningen ”Stärkt återvändandeverksamhet” presenterades under tisdagen av migrationsminister Johan Forsell (M) och utredare Anita Linder.

Det på förhand mest uppmärksammade förslaget har kretsat kring uppgiftsskyldighet, något kritikerna döpt till ”angiverilagen”.

Sedan 2013 har personer utan tillstånd att vistas i Sverige haft rätt till omfattande vård och skolgång. När förslaget först kom på tal var det aktuellt att vård- och skolpersonal skulle inbegripas av uppgiftsskyldigheten.

När Marlene Juhl först fick höra om utredningen studerade hon till sjuksköterska.

– Det fanns en en otrolig besvikelse och oro och jag kunde inte förstå att det kom ett sånt förslag.

Som dåvarande ordförande i Vårdförbundet student engagerade hon sig därför starkt i frågan. Något hon inte var ensam om. Sedan våren 2023 har det över hela landet ordnats flera protester mot förslaget. Frågan har också delat svenska folket, enligt opinionsundersökningar.

Sjukvårdspersonal undantas

När utredning presenterades under torsdagen föreslås uppgiftsskyldighet införas på sex myndigheter: Skatteverket, Arbetsförmedlingen, Kronofogdemyndigheten, Kriminalvården, Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten.

Vård- och skolpersonal ska däremot inte omfattas enligt förslaget. Inte heller Socialtjänsten.

– Jag är glad för att de har lyssnat på hälso – och sjukvården, jag tycker att de verkligen lyfter att det inte är tryckt att söka vård och de utmaningar vi har sett i vården, säger Marlene Juhl.

Men hon är fortfarande osäker på vad det här kommer innebära i praktiken.

– Oron kvarstår fortfarande för vad det kan komma att innebära i framtiden och hur lätt det kan vara att innefatta andra sektorer, med tanke på att man har öppnat upp för det.