När den första vågen bröt ut behandlade sjukhusen covidpatienterna utifrån tidigare kunskaper från liknande luftvägsvirus. Det skulle visa sig att covid-19 var något som de inte sett förut.
– Vi trodde att vi behövde få patienten på ecmo-behandling, sedan får patienten läka ut infektionen, tillfriskna och åka hem. Men det skulle visa sig att covidinfektionen var mycket mer elak mot lungvävnanden, säger Lars Falk, verksamhetschef på Ecmo-centrum på Karolinska sjukhuset i Solna.
Två patienter vårdades 137 dygn
Patienterna på ecmo var uppkopplade mot den konstgjorda lungan i snitt 20 dagar – dubbelt så länge som innan pandemin. Två av patienterna stannade så länge som sex månader – innan de till slut fick nya lungor. För att få ihop medicintekniken till avdelningen fick de ta till medel utöver det vanliga.
– Vi fick ett företag att trotsa exportförbudet från USA som smugglade ut de specialgjorda sjukhussängarna som vi har.
I videon berättar Lars Falk om ecmo-vården idag och vilka patienter som fortfarande gäckar läkarkåren.
Så bedrevs ecmovården i Stockholm
Ecmo-centrum på Karolinska sjukhuset i Solna har ett upptag för hela Sverige.
På kort tid i början av pandemin gick avdelningen från tre till tio vårdplatser – och som mest vårdades 13 patienter där samtidigt.
Ecmo-maskinen är som en konstgjord lunga som syresätter blodet utanför kroppen, så här går det till.
Källa: Ecmo Karolinska Sjukhuset Solna