Två personer står vända mot varandra, med en betongvägg i bakgrunden. Den första personen bär en svart t-shirt med texten ”RESISTANCE” och en bild av en vattenmelon, medan den andra personen har på sig en mörkblå tröja och en keps. Båda verkar vara i en diskussion eller samtal.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
De har olika bakgrund men har träffats i Palestina-rörelsens manifestationer i Stockholm. ”Där finns en community” säger Stephanie – hör henne och Jonatan om deras syn på vad proteströrelsen handlar om. Foto: Alva Collin/SVT

Trots skilda bakgrunder – Jonatan och Stephanie demonstrerar för Gaza

Uppdaterad
Publicerad

Stephanie har palestinsk bakgrund och Jonatan judisk. De har olika livserfarenheter men träffades i proteströrelsen mot Israels krigsföring i Gaza. Vad de har gemensamt är större än det som splittrar dem, säger de.

Tusentals människor har varje helg demonstrerat i centrala Stockholm i drygt ett års tid. De kräver eldupphör i Gaza och en rättvis fred för palestinier.

Studenter har även utfört tältockupationer utanför KTH och Stockholms universitet.

– Jag har själv avlägsen släkt i Israel, men samtidigt så känner jag också många fler som har familj och vänner som har dött i Gaza och det våldet bara fortsätter. Jag tror inte det finns några judar som känner sig tryggare nu än vad de gjorde förra året, säger Jonatan Kaye, som själv är av judisk härkomst.

”Judar hjälpte henne”

Han har bott i New York som barn, men Stockholm är hans hem.

Till Stockholm och Sverige har palestinska flyktingar kommit genom åren, inte minst för att man upplevde att här fanns ett positivt mottagande och en solidaritetsrörelse.

Stephanie, som har palestinsk bakgrund, berättar om hennes familjs flykt till Sverige och mormoderns ankomst till Arlanda för många år sedan.

– Det var judar som hjälpte henne, säger hon.

Politiker inte överens

Regeringen och oppositionen är inte ense om hur Sverige ska påverka konflikten. Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) har tidigare sagt att Sverige måste förmå Israel att skydda civilbefolkningen.

Under torsdagen utfärdade Internationella Brottmålsdomstolen, ICC, en arresteringsorder gällande krigsbrott i Gaza, mot Israels premiärminister Benjamin Netanyahu och tidigare försvarsminister Yoav Gallant,

En arresteringsorder utfärdades även för Hamas ledare Mohammed Diab Ibrahim Al-Masri.

Netanyahu avfärdade arresteringsordern och kallade den antisemitisk.

”Vägrar den rasistiska matten”

Stephanie och Jonatan upplever och tycker att det är frustrerande att anklagelser om antisemitism alltför lätt används för att avfärda protesterna mot Israel.

– Det är en viktig poäng, men det blir också ett sätt att undvika att prata om kolonialism, om folkmord, om mänskliga rättigheter, säger Stephanie.

Jonatan säger å sin sida att han inte köper logiken att hans judiska bakgrund per automatik innebär att han måste stötta Israel.

– Jag vägrar gå med på det här primitiva tribala tänket att bara tänka på mitt eget folk och ingen annan. Jag vägrar gå med på den rasistiska matten.

Historikern Kjell Östberg säger att Palestinarörelsen är en av de största Sverige sett på årtionden och jämför med 60- och 70-talets Vietnamprotester – hör honom i videon nedan:

En man som intervjuas samt en arkivbild från protester mot Vietnamkriget

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Se bilder från Vietnamrörelsen och hör forskaren från Södertörn om likheten med dagens rörelse mot Gaza-kriget. Och varför en del folkliga rörelser misslyckas, medan andra lyckas bättre. Foto: Amanda Svensson/SVT

FAKTA OM ISRAEL/PALESTINA-KONFLIKTEN

Staten Israel utropades i maj 1948 och det var också då det palestinierna kallar Al Nakba, den stora katastrofen, pågick. Omkring 700 000 palestinier fördrevs och flydde från sina hem, och hundratals byar jämnades med marken.

I december 1948 antog FN:s generalförsamling resolution 194 om palestiniernas rätt att återvända till sitt hemland eller att få kompensation. Den rätten har ännu inte infriats. Det palestinska motståndet har pågått konstant, med fredliga medel, med politisk organisering – och med våld.

Attacken från Hamas mot Israel den 7 oktober 2023 har lett till att den israeliska regeringen inlett en krigföring där bland annat Gazas befolkning bombas. Det råder också utbredd svält på grund av förhindrande av humanitärt bistånd.

Den socialdemokratiska regeringen erkände Palestina som stat 2014. Den nuvarande regeringen anser att beslutet var ”olyckligt” och motiverar detta med att situationen inte var mogen detta.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.