Jan Modig vevar ner rutan och tittar lite uppgivet mot de blinkande ljusen vid Börjegatans järnvägskorsning.

– Jag passerar här fem-sex gånger per dag, säger Jan Modig som jobbar som låssmed.

Börjegatan, S:t Olofsgatan och S:t Persgatan är tre trafikproppar, där planeringsarbetet nu är i gång för att få till planskilda korsningar.

Vid Börjegatan har Trafikverket dragit i gång markundersökningar och 2023 börjar själva bygget. Två år senare ska tunneln vara på plats här, och 2027 har Uppsala minst tre nya planskilda korsningar på plats – om allt går enligt tidsplanerna. Kommunens kostnad här beräknas landa på cirka 150 miljoner kronor.

Ser många fördelar

Charlii Enström är Trafikverkets projektledare för Börjegatan, och han ser många fördelar med att bygga planskilda korsningar, som är en fokusfråga för myndigheten.

Trafiken kommer förstås att flyta smidigare. Enligt uppgifter från Uppsala kommun passerar en medelstor svensk stad vid de tre punkterna som ska byggas om.

En viktig vinst handlar om en förbättrad trafiksäkerhet:

– Järnvägsövergångar räknas till de farligare punkterna på nätet, säger Charlii Enström.

Med planskilda korsningar så undviks spårspring. En annan fördel är att bomfritt är lika med underhålls- och utryckningsfritt.

– Varje gång en motor går sönder så kräver det en utryckning.

Trafik kan ledas om

Men det kan bli stökigt i Uppsala när tre tunnelbyggen pågår samtidigt mellan 2024 och 2025?

– Det kräver en plan som vi kommer att ta fram tillsammans under 2021.

Hur skulle man kunna göra för att undvika trafikkaos?

– Det går att leda om trafik så att den kommer in i stan på andra vägar än den gör i dag.

SVT har besökt en av trafikpropparna. Kolla i klippet vad folk tycker och vad som görs.