Tanken med satsningen är att doulorna ska ge stöd och guida kvinnor inom den svenska sjukvården. Enligt Charlotta Nordgren Thermaenius, verksamhetschef för Särskild vård och integration vid Region Uppsala, är det en förebyggande satsning.

Större risk för utlandsfödda

– Det finns studier som pekar på att kvinnor av utomeuropeisk härkomst löper en betydande större risk för komplikationer under förlossning och graviditet. Det här är ett sätt att få färre att drabbas i onödan, säger hon.

Kulturdoulorna är tänkta att agera som ett stöd för framtida mödrar som inte pratar god svenska och behöver hjälp med att söka vård på rätt ställe.

Inget medicinskt ansvar

Inför projektet har man aktivt sökt efter kvinnor som behärskar bland annat arabiska, dari, tigrinja och somaliska. Men doulorna kommer inte att ha ett medicinskt ansvar.

– Det är helt vanliga kvinnor. Tanken är att de ska fungera som stöd och en guide i sjukvårdssystemet. Indirekt kommer det kanske avlasta vården genom att få fler att söka vård på rätt ställe, men det är inte det primära syftet, säger Charlotta Nordgren Thermaenius.

Satsningen på kulturdoulor beräknas kosta 800 000 kronor, och finansieras av Sveriges kommuner- och landsting. Doulorna ska utbildas under våren och målet är att de kommer ut i verksamheten efter sommaren 2018.