Arlanda den 27 november: en försändelse med över fem kilo cannabis på väg till Uppsala stoppas. Kort därefter grips två personer, varav åtminstone den ena är en tongivande person i ett kriminellt nätverk i Gottsunda. Duon häktades misstänkt för grov narkotikasmuggling och tesen är att de skulle sälja narkotikan vidare i Uppsala.

”Fritt fram med droger”

Och det här är ett vanligt tillvägagångssätt – narkotikaleveranser beställs ofta på nätet och smugglas in till Uppsalas undre värld i postförsändelser via Arlanda. 

Att landets gränser delvis är öppna är en orsak till att källan till narkotika aldrig sinar.

– Det är fritt fram med droger och vapen som väller in i landet – så här kan vi inte ha det, säger regionpolischef Carin Götblad. 

En annan förklaring till att drogerna har kunnat få så starkt fäste i Uppsala är bristen på resurser inom polisen.

Pyramid i tre skikt

I Uppsala sker droghandeln i tre skikt – och uppbyggnaden påminner om vilket företag som helst. Längs ned i pyramiden hittar vi “fotfolket”, de som jobbar mest och tjänar minst. Mestadels unga, utsatta människor.

Många är ensamkommande flyktingar och de håller till exempel till på Påvel Snickares gränd i centrala Uppsala. Här byter narkotika som Tramadol och hasch ägare – varje dag.

Och till och från gör polisen tillslag vid de kända tillhållen och gömmorna:

”Farhad” – en av dem som sålt åt gängen

En del av de ensamkommande är desperata och har knappt tak över huvudet. De lever i ett slags limbo där de, trots att de fått avslag på sin asylansökan, fått möjlighet att ansöka om tillfälligt uppehållstillstånd tack vare den nya gymnasielagen.

”Farhad”, som egentligen heter något annat, är en av dem som både sålt – och tagit – droger i Uppsala.

– Jag ville bara fly från problemen, men jag slutade med droger för att jag blev gripen av polisen. Och så hade jag dåligt samvete mot min familj, säger han.

Hör hans berättelse här:

Enligt Christian Frödén, chef för Gränspolisens ensamkommandegrupp, är läget inom grupperingarna av ensamkommande spänt eftersom många av dem kommer att utvisas.

– Det är väldigt mycket psykisk ohälsa i den här gruppen, och väldigt mycket droganvändande, säger Christian Frödén.

”Mellanskiktet”

Ovanför i pyramiden för drogförsäljning finns de som tidigare tvingades sälja, men som “kommit upp sig”. Och trycket uppifrån är stort – de ensamkommande får ofta en påse narkotika som ska vara såld innan dagen är slut.

– Vi når dem i nivå två någon gång, men det är främst de längst ned som åker fast, säger Anders Nilsson, gatulangningspolis i Uppsala.

Säljarna i skikt två är ofta betrodda med större mängder narkotika.

– De har närmare kontakt med dem som faktiskt bestämmer i översta skiktet, de fixar och trixar och om de säljer så är det oftast lite större partier, säger Anders Nilsson.

”Toppskiktet” – en handfull med makt och pengar

I det översta skiktet i pyramiden sitter i Uppsala en handfull personer – de som polis och åklagare pekar ut som gängens ledare. Det är de som tjänar mest pengar på narkotikan. Men de åker sällan fast hos polisen för knarkhandel eftersom deras inblandning är svårbevisad då de själva ser till att aldrig hantera större partier narkotika.

– Vi kom åt springpojkar men inte de riktiga huvudmännen, säger åklagare Thomas Bälter Nordenman – som var en av åklagarna som under året jobbat med utredningen kring jättebeslaget från en Uppsalabaserad illegal knarkshop på nätet.

20 miljoner kronor

Det var för ganska precis ett år sen som polisen beslagtog bland annat uppåt ett halvt ton av de narkotikaklassade tabletterna Tramadol.  En vaken polis såg en misstänkt tur till postlådan i Gottsunda och stoppade en person som sedan kom att dömas till 5,5 års fängelse för grovt narkotikabrott. Polisens uppskattning är att nätverket bakom sajten ”Habbanisten” hanterat narkotika för totalt över 20 miljoner kronor.

I polisens förundersökningar, från olika rättsfall, finns bevis på att handeln i Uppsala varit omfattande – samt nått köpare utanför stadens gränser:

Källorna sinar inte

Att polisen beslagtar större partier narkotika gör däremot inte någon större skillnad för tillgången i Uppsala – enligt de källor SVT Uppsala pratat med. Den samstämmiga bilden är att det finns så pass mycket droger i omlopp att det bara kommer nya leveranser som ersätter de beslagtagna.

Beslag kan däremot leda till våldsamma konflikter om skulder och skjutningar, som vi berättat om tidigare:

LÄS MER: Skotten – del 1: Grupperingarna

Och även tvärt om – ifall haschmarknaden till exempel är mättad, kan det skapa nya konflikter bland de kriminella. Enligt en rapport från polisens nationella operativa avdelning, NOA, blossar det då lättare upp konflikter som handlar om marknadsandelar – det blir helt enkelt fler bråk om vem som ska sälja vad och var.

Uppsalabornas droginköp sker dels ute på nätet, och dels på gatan.

Den narkotika som flödar in i landet behöver sina marknader. Uppsala är en viktig sådan som Sveriges fjärde största stad, och närheten till Stockholm gör det enklare att göra knarkaffärer.

”Drogerna når studentnationerna”

Studentstäder är också generellt sett en gynnsam marknad för dem som säljer droger. Här koncentreras många unga och festglada människor till en plats.

– Studenter vill hitta alternativ till alkohol som inte går särskilt bra ihop med tentaläsande, åldersmässigt är man i en period av att våga och vilja utforska och många studenter har idag en ekonomi som tillåter bruk av droger. Diskussionen kring droger i sociala medier där cannabis är ett exempel vittnar om att det finns en bagatellisering kring farorna, säger Tobias Eriksson, chefsöverläkare vid beroendecentrum, Akademiska sjukhuset i Uppsala.

– Det är klart att drogerna når nationerna, säger Anders Nilsson, narkotikapolis.

Cannabis i Sverige

Cannabis är den enskilt vanligaste illegala drogen bland unga personer visar siffror från EU:s organ för narkotikaövervakning: European Monitoring Centre for Drugs and Drug Addiction – EMCDDA. Utifrån de senaste officiella siffrorna, tillhandahållna EMCDDA av svenska myndigheter, kan man se att omkring 7 procent av de unga mellan 15-34 år har använt cannabis under det gångna året.

Ingenting tyder heller på att användningen i landet är på nedgång. I dagarna släppte Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN, en rapport som visar att 7 procent av ungdomarna i årskurs nio har använt narkotika någon gång. Av de gymnasieungdomar som uppgett att de använt narkotika har 96 procent rökt hasch eller marijuana visar rapporten.

”Sam”, som levde som gängkriminell under många år, har erfarenhet av Uppsalas undre värld:

– Ja det brukar man säga att det finns så många studenter här, säger ”Sam” och menar att det spelade in i deras sätt att se på Uppsalas knarkmarknad som attraktiv.

Köparna finns i alla led

Även i den “vanliga” krogvärlden i Uppsala ses spåren av partyknarkandet. Rester av kokain. Små påsar som brukar användas till droger. Gömmor i en toastol eller i uppe under en takventil.

– En som går in och lämnar, nästa som går in och tar det. Det är otroligt svårt att upptäcka, säger en entrévärd vi pratat med som vill vara anonym. 

Säljarna kan finnas inne på krogen, narkotikan i närheten utanför.

Varje år dör det många personer i överdoser i Sverige. Och antalet har under de senaste åren ökat visar de senaste officiella siffrorna från EU:s organ för narkotikaövervakning: European Monitoring Centre for Drugs and Drug Addiction – EMCDDA.

Köpte sig frihet

Hur mycket narkotikahandeln omsätter i Uppsala totalt per år är omöjligt att svara på – några sådana beräkningar har inte polisen gjort. Men att det handlar om stora pengar råder det inga tvivel om.

Avhopparen ”Sam” berättar att han redan som 13-åring kunde få ihop fem tusen kronor i veckan på att sälja narkotika. Att sälja droger blev ett sätt att köpa sig frihet:

– När jag fick pengar köpte jag godis och kläder, gick till McDonalds och åt.