Det finns ett engagemang som bottnar i en känsla av en alldeles för långsam övergång till fossilfritt.
Många väljer att visa sitt missnöje offentligt. ”Fredagar” kallas de som nu regelbundet demonstrerar för ”Fridays for future” och en viktig fråga för demonstranterna på västkusten är de dubblerade koldioxidutsläppen vid Preemraff i Lysekil.
– Det blir ju en gigantisk miljöpåverkan, det är tokigt att satsa på det här, säger Anders Wockatz från organisationen Rädda Brofjorden.
”Inte imponerande”
De allra flesta av de personer som överklagat Preems planerade utbyggnad till Mark- och miljööverdomstolen har protesterar mot de ökade koldioxidutsläppen.
Men ökade koldioxidutsläpp är ingenting Miljööverdomstolen kan ta hänsyn till. Varken myndigheterna, regeringen eller riksdagen kan neka en industri som omfattas av utsläppsrätter att släppa ut mer koldioxid.
– Det är så man har tolkat EU-direktivet, säger Tomas Kåberger, medlem i Klimatpolitiska, rådet vars uppgift är att granska regeringens klimatpolitik.
Hur demokratiskt är det?
– Nej, det är inte särskilt imponerande, framför allt är det svårt att utläsa vilka partier som gick med på detta, hur besluten fattades. Och det är svårt att veta vem man ska rösta på om man inte är nöjd med besluten.
Överklagat förgäves
I Miljöbalken 16 kapitlet 2:a paragrafen står det: ingen verksamhet som omfattas av utsläppsrätter får det beslutas om begränsningar av utsläppen av bland annat koldioxid.
– Skälet till att industrin gick med på begränsningarna med utsläppsrätter var just att man samtidigt fick ett beslut på att nationella parlament inte fick lägga sig i hur deras utsläpp utvecklades, säger Tomas Kåberger.
Alla de som överklagat utbyggnaden i Lysekil på grund av ökade utsläpp av koldioxid har alltså gjort det förgäves.
Svårt leva upp till regeringens mål
De dubblerade utsläppen från Preemraff skjuter Länstyrelsens miljömål, som de fått av regeringen, helt i sank.
En regering som alltså inte har något att säga till om, om industrin beslutar sig för att expandera med ökade koldioxidutsläpp som följd.
– Det här håller på att bli ett demokratisk problem som syns väldigt tydligt inom miljöpolitiken – mandaten, makten är inte riktigt där ambitionerna finns, säger Tomas Kåberger.