• Viktigt meddelande:

    Viktigt meddelande till allmänheten i Skelleftehamn och Örviken i Skellefteå kommun, Västerbottens län. Det brinner i ett industriområde med kraftig rökutveckling till följd. Räddningsledaren uppmanar alla i området att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. För mer information lyssna på Sveriges Radio P4 Västerbotten.

Foto: SVT

Hamila vittnar om människohandel

Uppdaterad
Publicerad

Hamila är ett av flyktingbarnen som hamnat hos personer hon tvingats kalla släktingar. I fyra år tvingades hon leva under slavliknande förhållanden innan hon till sist lyckades fly.

– Jag fick jobba hela tiden. Jag fick städa, passa barn och laga mat. Jag hade ingen jag kunde prata med om min situation, berättar Hamila när vi möter henne i en lägenhet i en västsvensk kommun.

Hamila är nervös. Hon är rädd att familjen hon har tvingats bo hos i en Stockholmsförort ska få reda på var hon befinner sig. Därför använder vi inte hennes riktiga namn.

Ensamkommande flyktingbarn far illa

Hon berättar att hon var 14 år när hennes mamma sålde allt familjen ägde i hemlandet Somalia för att skicka Hamila till ett bättre liv i Sverige.

Hennes pappa hade nyligen dött och familjens omständigheter var så svåra att mamman inte såg något annat val.

Hon ska ha kommit i kontakt med en svensksomalisk kvinna som mot betalning ordnade både ett falskt pass och noggranna instruktioner om hur Hamila skulle bete sig när hon kom till Sverige.

Hon hade ett namn och en adress till kvinnan som hon till Migrationsverket skulle säga var en faster.

Väl där började helvetet.

– Jag fick passa upp på kvinnan och hennes släktingar. Ofta var det jättemånga i lägenheten och det var jag som fick laga mat åt allihop, säger Hamila.

”Kände mig ensam”

Hamila hävdar att hon knappt fick vila ens när hon var sjuk.

Hon blev tillsagd att hon skulle berätta för socialtjänstpersonal som gjorde hembesök att hon hade det jättebra. Hon började skolan och även där fick hon hålla skenet uppe.

– Jag mådde dåligt, hade ont i huvudet och magen, men jag vågade inte berätta för någon varför.

Efter skolan var hon tvungen att gå raka vägen hem. Om hon någon gång blev försenad blev det ett stort liv och kvinnan kontrollerade Hamilas mobiltelefon för att se vilka hon hade talat med.

– Jag kände mig så ensam och jag längtade hem. Men jag fick inte ringa.

Efter ett tag sa kvinnan att hennes mamma tyvärr hade dött.

– Jag visste inte om det var sant. Jag vet fortfarande inte om det är sant för jag får inte tag på henne. Jag hoppas att det är en lögn, säger Hamila och blir tyst en lång stund.

För några månader sedan kom Hamila i kontakt med en annan kvinna från Somalia som hon till slut vågade öppna sig för. Kvinnan hjälpte henne att fly från familjen.

Liknande uppgifter

Nu bor hon hemma hos en somalisk familj i Västsverige. En familj som vill henne väl.

– Här har jag det bra. Först nu förstår jag vad det är jag har varit med om. Jag har varit en slav i fyra år, säger Hamila.

Hamilas berättelse stämmer väl överens med uppgifterna SVT Nyheter Väst presenterat i en rad artiklar och inslag de senaste dagarna.

Migrationsverket har bekräftat att ensamkommande barn i så många som som 70 procent av fallen hamnar i olämpliga miljöer när de anvisas till personer de uppger att de är släkt med.

Alla barn far inte lika illa som Hamila har gjort, ofta handlar det bara om att familjerna inte klarar av att ge en god omsorg.

Men SVT Nyheter Väst har fått flera andra liknande historier berättade för oss.

Under tisdagen berättade vi också att en ny kartläggning nyligen har startats där forskare ska försöka ta reda på hur omfattande människohandeln med flyktingbarn är.

Hamila vädjar nu till myndigheterna om att ta situationen på största allvar.

– Jag vill att de ska öppna ögonen. Jag är inte ensam om att ha hamnat i den här situationen. Jag vet att det finns många barn i Sverige som har råkat ut för samma sak, säger hon.

Fotnot: Hamila är ett fingerat namn.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Ensamkommande flyktingbarn far illa

Mer i ämnet