I SVT Nyheter Västs granskning framkommer att fyra av tio ensamkommande flyktingbarn uppger att de har en släkting i landet. Migrationsverket anvisar dem till släktingarna men säger själva att det i hela 70 procent av fallen visar sig vara olämpliga miljöer barnen hamnar i.
I Göteborg måste socialtjänsterna omplacera en lika stor andel av barnen till boenden eller andra familjehem.
Flera källor har vittnat om att många av barnen inte får någon omsorg alls i vissa hem. Istället måste de sköta matlagning, städning och passning av mindre barn.
Samtidigt får familjerna tusentals kronor varje månad i arvoden av kommunen.
Misstankar finns att det är nätverk som sätter barn i kontakt med de så kallade släktingarna.
Vet inte omfattning
Det kan röra sig om flyktingsmugglare som har kontaktpersoner i Sverige. Det kan också handla om uppgörelser direkt mellan personer här och personer i barnens hemländer.
Svenska myndigheter vet varken hur utbrett problemet är eller vilka som ligger bakom. Socialtjänsterna nöjer sig oftast med att konstatera att boendemiljön är bristfällig.
Barnen brukar inte vilja prata alls då de enligt uppgifter ofta skräms till tystnad.
– Vi känner till den här typen av problem från andra länder. I exempelvis Storbritannien och Frankrike finns det personer som har lagförts för människohandel med barn, där barnen har utnyttjats bland annat till just hushållsarbete. Här har vi få exempel på det, säger Märta Johansson.
Märta Johansson är jurist vid Örebro Universitet och har fått ett regeringsuppdrag att utreda i vilken omfattning barn utsätts för människohandel.
Presenteras i december
Studien handlar om alla barn, men en tydlig fokusgrupp är just asylsökande barn.
– Barn som färdas över nationsgränser ensamma är naturligtvis en riskutsatt grupp, säger Märta Johansson.
Studien ska presenteras i december och syftar bland annat till att se hur många barn främst Migrationsverket och socialtjänsten i Sveriges kommuner kommit i kontakt med där man misstänker att barnen är offer för människohandel.
En sak Märta Johansson konstaterat hittills är just hur svårt det är.
– Människohandel är bland de mest svårutredda brotten som finns. Polisen har svårt att utreda brotten och domstolarna brukar ha svårt att få personer fällda. Jag hoppas att studien ska ge myndigheterna bättre möjligheter att identifiera risksituationer och ge dem indikationer på när man bör vara extra vaksam.