Den senaste tiden har media och sociala medier fyllts med bilder av flyktingar som under fasansfulla omständigheter korsar hav och gränser för att söka en säker hamn någonstans i Europa.

Bilden man får är att bara de kommer fram så ordnar sig allt.

Verkligheten är en annan.

Måste omplaceras akut

En granskning SVT Nyheter Väst gjort visar att tusentals ensamkommande barn som når Sverige hamnar i otrygga miljöer, i familjer som är så olämpliga att landets socialtjänster i ett mycket stort antal fall akut måste omplacera barnen.

En rad källor vittnar om hur barn utnyttjas, inte bara för att få del av olika ersättningar, utan också som gratis arbetskraft för hushållsnära tjänster.

Vissa barn far så illa att skolpersonal har tvingats föra dem till sjukhus på grund av undernäring och både psykisk och fysisk ohälsa.

En person med omsorg om en ensamkommande flicka beskriver det flickan varit med om som ”ofattbart sorgligt”.

Kommunerna slår larm

Bakgrunden är att antalet ensamkommande barn som anländer till Sverige ökar vecka för vecka, sedan länge tillbaka. I samband med det verkar grupper som utnyttjar den pressade situationen ha flyttat fram sina positioner.

Hittills i år har Migrationsverket registrerat runt 9 400 ensamkommande barn i landet.

Enligt SKL uppger fyra av tio barn att de har släktingar någonstans i landet. Migrationsverket anvisar då barnen till den kommunen och ofta direkt till adresser där barnen uppgett att det finns en moster, farbror eller någon avlägsen släkting.

Men nu slår kommunerna larm. Flera barn som kommer till så kallade anknytningsadresser måste vi omplaceras eftersom familjesituationen av olika anledningar bedöms som olämplig.

Sven Höper nämner att det i bland handlar om att familjerna vill barnen väl, men att de av olika anledningar inte klarar upp situationen.

I ett växande antal fall är det dock väldigt oklart varför familjerna överhuvudtaget väljer att ta emot ensamkommande barn.

– I hälften av fallen där vi bedömer att det inte fungerar är orsaken att det inte finns någon riktig anknytning mellan barnen och personerna på adressen. Eller att anknytningen är väldigt lös, säger Sven Höper.

Barn som pigor

SVT Nyheter har talat med ett stort antal tjänstemän och även så kallade gode män som utsetts till förmyndare åt barnen.

Många uttrycker stora farhågor över att ett växande antal barn verkar fara illa. Bland annat i form av att de inte får något som helst stöd när det gäller skola och integration. Men det ska även handla om att barnen utnyttjas till hushållsarbete och barnpassning.

Med andra ord beskrivs en situation där vissa familjer utnyttjar ensamkommande barn som pigor, samtidigt som de får ersättning från kommunens socialtjänst för ett familjehemsuppdrag.

Det beskrivs också hur familjehemmen begär omkostnadsersättningar för kläder, prylar och aktiviteter som sedan aldrig kommer barnen till del.

– Du måste veta att det finns grupper och personer som utger sig för att vara barnets släktingar, bara för att tjäna pengar, säger en god man till SVT Nyheter Väst.

Den gode mannen är långt ifrån ensam om att beskriva hur de ensamkommande har blivit en bricka i ett ekonomiskt spel.

Inte unikt för Göteborg

Göteborg har hittills i år tagit emot drygt 600 ensamkommande barn. Enligt välfärdsdirektören har ungefär hälften av dem kommit till anknytningsadresser.

I samband med att barnen anvisas till adresserna får kommunen ett meddelande från Migrationsverket om att så har skett. Socialtjänsten inleder då en lämplighetsutredning.

– Vår målsättning är att barnen ska hamna i miljöer som är så lik den miljö svenska barn befinner sig i som möjligt. När vi märker att så inte är fallet omplacerar vi barnen så snart som möjligt, säger Sven Höper.

Men omfattningen är nu så stor att den har skapat ett hårt tryck på stadsdelarnas socialtjänster som har problem att hitta seriösa familjehem eller lediga platser på något av kommunens boenden.

Enligt Sveriges kommuner och landsting är problemet inte unikt för Göteborg.

– Vi får samma signaler från hela landet, säger Per-Arne Andersson, avdelningschef inom SKL.

Situationen har urartat

Per-Arne Andersson satt för en tid sedan tillsammans med kommunrepresentanter i ett möte med Migrationsverket om just de här frågorna.

Även Sven Höper deltog.

– Vi ville göra Migrationsverket uppmärksamma på att vi har en situation som inte fungerar och där barnrättsperspektivet sätts ur spel.

Ett typexempel som lyftes var att det händer att socialtjänsten redan dömt ut en adress som olämplig för ensamkommande barn.

Men efter att man omplacerat barn från adressen har det kommit nya barn till samma adress.

– Vi har sagt att vi tycker att det är rimligt att Migrationsverket lyfter på luren för att höra med oss om familjen är ok innan man skickar dit ännu ett barn, säger Sven Höper.

Migrationsverket ser nu över situationen och verkets ställföreträdande generaldirektör Mikael Ribbenvik säger själv till SVT Nyheter Väst att man har konstaterat att det inte fungerar i så många som 70 procent av fallen när barn anvisas till anknytningsadresser.

Med andra ord är samtliga parter överens om att situationen har urartat.

När det gäller i vilken grad barnen far illa på adresserna är kunskapen dock fortfarande mycket låg.

Migrationsverket vill inte säga mer än att ”adresserna är olämpliga”.

En typ av människohandel

Socialtjänsterna agerar så snabbt de kan för att omplacera barnen när de slagit fast att familjerna inte kan erbjuda en lämplig boendemiljö. Men de har svårt att gräva i vad som egentligen händer på de första adresserna då barnen ofta är ovilliga att berätta.

Enligt flera personer SVT Nyheter talat med är det vanligt att barnen skräms med ”att de inte kommer att få uppehållstillstånd” om de pratar för mycket med myndigheterna.

En rundringning inom polismyndigheten i Storgöteborg visar att det heller inte verkar finnas några polisanmälningar om misstänkta brott.

– Min erfarenhet är att socialtjänsterna drar sig in i det längsta för att polisanmäla missförhållanden, det verkar vara en gammal tradition, säger Håkan Eriksson vid RUC, regionala underrättelsecentret i Västra Götaland.

Flera personer säger att det finns misstankar att barnen utsätts för en typ av människohandel, att det är flyktingsmugglare som i en del fall sätter barnen i kontakt med personer i Sverige som ställer upp som släktingar.

Men det ska också finnas miljöer i svenska städer där barn som har kommit kan ordna en ”släkting”.

Djup oro

Arvodena ett familjehem kan ta del av varierar. Men ett grundarvode brukar vara 7 500 kronor per barn och månad. Till det kommer 4 500 kronor i månaden för omkostnader.

Dessutom har familjen möjlighet att ansöka om mer pengar för särskilda utgifter. SVT Nyheter har fått flera exempel på familjer som har tagit emot så många som fem eller sex ensamkommande barn.

– Visst kan man misstänka att vissa tar emot barn för ersättningens skull. Men det är svårt att belägga, säger Helen Smith, områdeschef för individ- och familjeomsorg i Angered i Göteborg.

Även Helen Smith bekräftar att det finns en djup oro över situationen.

– Vi är oroade över att vi inte hinner med att göra ordentliga utredningar i den takt som lagen säger att vi ska göra. Vi är också oroliga att barnen utnyttjas på olika sätt, även om vi inte har några bevis för att det är så, säger hon.

”Helt oacceptabelt”

Även RGMV, riksföreningen Gode män och Vårdnadshavare, ser bekymmersamt på läget.

– Det är mycket svårt att leda något i bevis. Men vi tror att människohandel med ensamkommande barn är utbrett, säger Johnny Samuelsson, ordförande.

Samuelsson är också kritisk till hur systemet fungerar idag.

– Det är mycket anmärkningsvärt att Migrationsverket skickar barn till adresser utan att ha en aning om vem som finns bakom dörren. Det är helt oacceptabelt, säger han.