Den 24 maj blev verksamhetschefen vid en vårdcentral i Biskopsgården i Göteborg uppringd av en kvällstidningsreporter, som berättade att hen tänkte skriva om en patient som flera gånger varit i kontakt med vårdcentralen.  

Patienten, Abdirahmaan Sheikh Muhiadiin, hade hostat blod och haft andningsbesvär, men enligt vad reportern fått höra nekats hjälp på vårdcentralen. Den 25 april hade imamen fått så svårt att andas att anhöriga larmade ambulans. Mannen intensivvårdades sedan i närmare en månad på Sahlgrenska, men avled i sviterna av covid-19. Han blev bara 49 år.

Välkänd och välsedd

Dödsfallet skakade om, inte bara i den svensk-somaliska gruppen. Imamen var välkänd och välsedd i många sammanhang, också på ett nationellt plan.

Uppgiften att han vid flera tillfällen skulle ha nekats hjälp på vårdcentralen kom från hans anhöriga.  

När verksamhetschefen undersökte fallet kunde hon bara se att imamen haft en enda kontakt med vårdcentralen under hela sjukdomsförloppet. Den 24 april hade han via telefon pratat med en sjuksköterska och klagat på ont i hela kroppen, feber, hosta och andningsbesvär. Det kom även blod när han hostade. Han hade använt receptfri hostmedicin, men den hade inte hjälpt.

Höll på att bli bättre

Sköterskan bokade ett så kallat distansbesök (telefonsamtal) hos ansvarig läkare redan samma dag. Vid det “besöket” ska mannen ha sagt att han höll på att bli bättre. Enligt läkaren ville han bara ha hostmedicin, vilket han fick på recept. 

Enligt verksamhetschefen har andra familjemedlemmar besökt vårdcentralen under den här perioden – men det ska då inte ha gällt imamen. 

Här står alltså ord mot ord. Händelseförloppet ska nu utredas enligt lex Maria.

I anmälan frågar sig verksamhetschefen bland annat om bedömningen hade blivit annorlunda om läkare fått träffa imamen istället för att bara höra honom via telefon, och om sjuksköterskan direkt borde ha hänvisat honom till akutmottagningen eller ambulans.