Det var i november förra året som den första bomben briserade i Göteborg, utanför Syndikalistiskt forum nära Linnéplatsen.

I januari exploderade nästa bomb, då utanför ett flyktingboende i Västra Frölunda. En man skadades mycket allvarligt i den attacken.

Några veckor senare hittades en tidsinställd bomb på ett flyktingboende vid Lilleby camping på Hisingen.

Läs allt om sprängdåden här.

Dåden skapade stor oro bland flyktingar i Göteborg, bland andra boende på Lilleby camping uttryckte förskräckelse efter händelsen.

Tre personer sitter häktade i väntan på rättegång. Samtliga har enligt åklagaren kopplingar till den nazistiska organisationen Nordiska motståndsrörelsen.

Brotten rubriceras som allmänfarlig ödeläggelse och försök till allmänfarlig ödeläggelse.

Kritik mot rubriceringen

Efter lastbilsattacken i Stockholm har en av SVT Nyheter Västs tidigare artiklar om bombdåden på nytt fått stor spridning inom sociala medier. En rad personer har mejlat redaktionen och ifrågasatt varför dåden inte kallas terrordåd.

”Är det bara när muslimer är misstänkta som det kallas terror?” frågar en person.

En annan säger ”Undrar varför ni väljer att beskriva de uppenbart politiskt motiverade attackerna i Göteborg med det avpolitiserade begreppet ”bombdåd”, och inte ”terrorism”?

”Attacker mot flyktingboenden ligger inom ramarna för terrorism.  Varför benämner man inte händelserna med dess rätta namn?” skriver en annan.

”Ni är många journalister som ”förfinar” ordval när det gäller dåd som inte utförts av islamister.”, skriver en person.

Juridiska termer

Mats Ljungqvist, åklagare vid riksenheten för säkerhetsmål, som leder förundersökningen mot de misstänkta männen svarar så här:

– För det första är det inte uteslutet att brotten kommer att rubriceras som terrordåd. I förundersökningen fokuserar vi mycket på motivet och vad vi kommer fram till är avgörande, säger han.

I nuläget hävdar Mats Ljungqvist att dåden inte faller inom ramen för rubriceringen terrorbrott.

– Ett av kriterierna för terrorbrott är att agerandet ska vara avsett att inge fruktan hos en befolkning eller en folkgrupp. Men flyktingar räknas inte som en folkgrupp. Hade det handlat om ett boende där det bara fanns exempelvis muslimer hade det varit en annan sak, säger han.

Ett annat kriterium säger att det handlar om terrorbrott när syftet är att ”tvinga offentliga organ eller en mellanstatlig organisation att vidta eller avstå från att vidta en åtgärd”

Kan man inte se det här som ett försök att tvinga samhället till en annan flyktingpolitik?

– Möjligtvis, men hittills har vi inte funnit bevis för att bomberna har placerats med det syftet. Här handlar det om juridik och inte semantik, säger Mats Ljungqvist.

Ljungqvist tar exemplet med seriemördaren Peter Mangs som under flera års tid sköt personer med utländsk bakgrund i Malmö.

– Många anser att hans agerande borde ha klassats som terrorbrott. Men han var inte ute efter personer från en viss folkgrupp, så det föll på det rent juridiskt.

Terroråtal ovanliga

Enligt Ljungqvist är det bara ett fåtal terroråtal som nått domstol. Då har det ofta funnits bevis i form av att personer tydligt har uttalat sin avsikt.

– Om man till exempel i ett videoklipp säger att man ska begå ett brott i en terrororganisations namn eller att man har ett syfte att skrämma befolkningen eller förändra samhällssystemet, ja då är det mer enkelt att kalla det ett terrorbrott.

När det gäller bombdåden i Göteborg finns det inga liknande bevis, enligt åklagaren.

– Utan att avslöja detaljer från förundersökningen kan jag säga att vi jobbar med att fastställa ett tydligt motiv. När åtalet kommer får vi se vad det blir, säger han.

Lastbilsattacken ett terrordåd

När det gäller 39-åringen som misstänks för lastbilsattacken i Stockholm har terrorforskaren Magnus Ranstorp sagt till SVT att han själv sett att mannen hade filmklipp som hyllar terrororganisationen IS på sin Facebooksida.

Han har dessutom erkänt terrorbrott genom mord, vilket också är brottsrubriceringen.

Enligt planen kommer de tre misstänkta för bombdåden i Göteborg att åtalas i slutet av maj.