Ny forskning från Göteborgs universitet visar varför marelden ibland lyser starkare. Foto: TT / Göteborgs universitet

Ny forskning: Därför lyser marelden starkare

Uppdaterad
Publicerad

Nattbadare har under åren tjusats av mareldens vackra ljusspel. Nu visar ny forskning från Göteborgs universitet att marelden är ett larm som plankton aktiverar för att skrämma bort fiender. Men ljusblixtarna kan också ses som varningslampor för allvarliga konsekvenser.

På botten av näringskedjan i våra hav och sjöar finns encelliga marina organismer. Nu visar ny forskning från Göteborgs universitet att ljusstyrkan de ger ifrån sig – den så kallade marelden – regleras av hur många fiender som finns i deras närhet.

– Mareldsorganismerna upptäcker sina fiender med hjälp av luktsinnet och skruvar upp ljuset när risken är stor att bli uppäten. De lyser oavsett men blir extra ljusstarka om fiender är i närheten, säger Jenny Lindström, forskare vid institutionen för biologi och miljövetenskap.

Bland dessa ljusproducerande plankton finns mikroalger som dinoflagellater. Närmast över dessa encelliga organismer i näringskedjan finns hoppkräftor. När marelden blixtrar till kan detta skrämma hoppkräftorna men ljuset kan också locka till sig hoppkräftornas fiender – större fiskar.

Badare kortsluter larmet

Mareldens larmsystem är samtidigt det som gett många människor oförglömliga nattbad.

– När vi plaskar runt så är det andra mekanismer som gör att marelden lyser, människan är i sig ingen fiende. Men energimässigt kostar det mareldsorganismerna att producera ljuset, säger Jenny Lindström.

Så när vi badar riskerar vi slå ut deras larm?

– Ja, då kostar vi dem energi och kortsluter deras larm ett tag, sedan får de ladda upp sig igen.

Kan få konsekvenser för miljön

Forskarna på Göteborgs universitet har lyckats utvinna de doftämnen från hoppkräftan som triggar igång många olika sorters plankton. I de två provrör som syns på bilden ovan så har dessa doftämnen tillsatts i en av odlingarna och det är den som lyser starkast. Samtidigt så ser dinoflagellaterna i den andra odlingen ut att ”slappna av” när de inte haft kontakt med andra organismer.

Forskningsresultatet kan ge större förståelse för vad fenomenet kan ha för konsekvenser för balansen i ekosystemet.

– Om till exempel giftig plankton har framgång med ljuset så skulle det kunna leda till en giftig algblomning. Det här behöver man titta mer på, för om man vet att ljuset påverkar så skulle man kunna förutse en algblomning, säger Jenny Lindström.

Se marelden blixtra till

I klippet ovan kan ni se när en flaska med mareldsorganismer skakas.

– Det är inte helt lätt att fånga sånt här på film. Det krävs ljuskänsliga kameror, säger Jenny Lindström.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.