Varje vecka dör en till två personer i väntan på organ – och i transplantationskön står närmare 800 personer i Sverige enligt donationsansvariga överläkaren Pia Löwhagen Hendén, på Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Förra året blev 258 avlidna personer, varav 52 i Västra Götalandsregionen, organdonatorer. Det bidrog till att sammanlagt 900 organ kunde omhändertas för transplantation.

– Det är ett omfattande arbete inom intensivvården som gjort det möjligt för så många att donera, vilket lett till att många fler fått möjlighet till en livräddande transplantation, säger överläkaren.

Ska tolka den döde patientens vilja

Den nya lagen, som trädde i kraft sommaren 2022, innebär bland annat tydligare regler kring hur fortsatt intensivvård får gå till för att göra fler donationer möjliga, men också att närståendevetot tagits bort.

Det betyder att anhöriga inte längre kan motsätta sig en donation.

– I praktiken kör vi inte över anhörigas vilja, det går inte. Men vi vill att de anhöriga ska tolka vad patienten tyckte, inte vad de själva tycker. Det är det som lagen säger.

Men enligt nya lagen ska ni ju inte behöva tänka på vad de anhöriga tycker?

– Om någon anhörig motsätter sig donation, trots att det har tolkats vara den döde patientens vilja, så har anhöriga inte längre den juridiska rätten att göra det. Men vi försöker alltid nå konsensus.

Kan donera ett stannat hjärta

Det finns dessutom en relativt ny donationsform, som enligt Pia Löwhagen Hendén, också har bidragit till ökningen av donatorer.

– De flesta patienter som donerar organ gör ju det med ett slående hjärta eftersom en respirator hjälper till med syresättningen. Men sedan 2019 så kan man donera organ även efter hjärtat har stannat. Men det måste fortfarande ske på en intensivvårdsavdelning.