Mamma och dotter utanför sitt hus.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Trots att Noor fick diagnosen grov adhd och lättare autism, fick familjen kämpa hårt för att hon skulle klara av skolan – men nu går det bättre. Hör varför i klippet ovan. Foto: Laura Vandelin

Störst andel barn och ungdomar får medicin mot adhd i Töreboda

Uppdaterad
Publicerad

15-åriga Noor Axén Zaman har medicinerats för adhd sedan hon gick i lågstadiet. Hon bor i Töreboda som är den kommun i Västra Götaland där flest unga har en adhd-diagnos och medicineras för den.

– Min kropp märker direkt om jag glömmer att ta medicinen, säger Noor.

Noor Axén Zaman går i åttan på Centralskolan i Töreboda. Hon går i dag i en supportklass bestående av tio elever där alla är i behov av ett extra stöd från lärarna.

Men hon har inte alltid fått den uppstöttning och hjälp som hon behöver från skolan.

Kraftig ökning av adhd-diagnoser

Familjen har fått kämpa

Noors adhd-utredning började när hon gick i lågstadiet.

– Jag märkte ju att det var någonting, säger Åsa Axén, Noors mamma.

Trots att Noor fick diagnosen grov adhd och lättare autism, fick familjen kämpa hårt för att hon skulle klara av skolan när hon började i mellanstadiet. Hon fick inget extra stöd och fortsatte gå i en vanlig klass med 25 elever.

Förklaringen familjen fick från skolan var att Noor inte skulle passa in i en stödklass och att hennes problem inte ansågs vara tillräckligt allvarliga.

– Medicinen hjälpte till men det var jobbigt, det var fortfarande mycket stök i klassen och högljutt och det förstör ju koncentrationen också, säger Noor.

Saknade stöd

Mamman Åsa Axén säger att åren i mellanstadiet var tuffa. Efter att Noor inte fick vara med på en skolutflykt på grund av diagnosen, vägrade hon gå tillbaka till skolan och stannade hemma sista månaderna i sexan.

– Det räcker inte med medicin utan det måste till mer, det blev för mycket störningsmoment, säger Åsa Axén

Fungerande vardag med supportklass

Först i högstadiet, när Noor bytte skola, fick hon börja i en mindre klass med andra elever som behöver mer stöd. Skillnaden märktes direkt.

– Nu är det fantastiskt. Noor vill gå till skolan och tycker att det är roligt. Nu har hon nästan ingen frånvaro alls, säger mamman Åsa Axén.

Så skiljer sig adhd-medicineringen

Socialstyrelsen uppskattar att 10,5 procent av pojkarna och 6 procent av flickorna i Sverige mellan 10–17 år hade adhd-diagnos 2022.

Omkring 75 procent av skolbarnen med diagnosen adhd påbörjar läkemedelsbehandling.

Här gjordes högst andel uttag bland pojkar i åldrarna 10–17 år i Region Västra Götaland:

  • Töreboda, pojkar: 14,6 (flickor: 8,7)
  • Gullspång, pojkar: 13,9 (flickor: uppgift saknas)
  • Mariestad: pojkar: 13,4 (flickor: 6,7)

Här gjordes lägst andel uttag bland pojkar:

  • Borås, pojkar: 4,2 (flickor: 1,7)
  • Strömstad, pojkar: 4,4, (flickor: 2,1)
  • Uddevalla, pojkar: 5,3 (flickor: 3)

Sifforna anger procent av skolbarnen i åldrarna 10–17 år.

I statistiken har vi utgått från pojkar eftersom de får högre andel läkemedel än flickor i skolåldern. Motsvarande statistik finns ännu inte för 2023.
Hela rapporten och statistik för samtliga kommuner hittar du här.

Källa: Socialstyrelsen

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Kraftig ökning av adhd-diagnoser

Mer i ämnet