På en parkbänk utanför samhällsvetenskapliga institutionen i Göteborg sitter Sabad Mohammed och hennes vänner.
– När du har en stor press på dig leder det till att du inte vill göra dina föräldrar besvikna eller svika din familj, säger studenten Fayoo Kasim.
Deras drivkraft har varit stark trots många utmaningar, och examensbeviset representerar något större än dem själva.
– Det blir viktigt för mig att visa mina föräldrar att nu ska jag göra det ni inte kunde göra, säger studenten Elizabeth Avdijaj.
Diskriminering kan påverka
Kvinnornas syn på studier bekräftas av aktuell forskning.
– Utbildning är en viktig merit för kvinnor när de etablerar sig på arbetsmarknaden, säger forskaren Anne-Sofie Nyström.
Hon är lektor vid Uppsala universitet och har forskat om hur genus, etnicitet och klass inverkar på högre utbildning.
– Föräldrar i dessa grupper lägger stor vikt vid utbildning och ger mycket positiv feedback vid goda skolprestationer, särskilt föräldrar från Mellanöstern, säger hon.
Enligt Carina Mood, professor i social forskning på Stockholms universitet, kan diskriminering på arbetsmarknaden också påverka beslutet att satsa på formell utbildning.
– Vi lever i ett samhälle som inte är anpassat efter oss därför blir det viktigt att ta vara på de möjligheter vi har, säger studenten Elizabeth Avdijaj.
Högre skolengagemang och ambitioner
Trots generellt sett sämre förutsättningar i hemmet visar unga med utländsk bakgrund högre skolengagemang och ambitioner.
Även om de ofta börjar med svagare skolresultat, gör de mer ambitiösa val när det gäller gymnasie- och högskolestudier.
– Det är framförallt de ambitiösare valen som leder till att många når en universitetsexamen, säger Carina Mood.
Längre tid att avsluta examen
– Samtidigt tar elever med utländsk bakgrund längre tid att bli klara med sin högskoleutbildning, säger Carina Mood.
Forskningen har inte analyserat orsakerna bakom detta, men Carina Mood säger att unga med utländsk bakgrund ofta gör tuffare studieval utifrån sina betyg.
Förtydligande
I en tidigare version av artikeln fanns en inkorrekt uppgift. Det stod det att ”av de utrikesfödda tjejer som invandrade för mer än sex år sedan är det 57 procent som studerar på högskola innan de fyllt 25 år.”
Rätt är att ”av de utrikesfödda tjejer som invandrade till Sverige innan de fyllde sju år studerar 57 procent av på högskola innan de fyllt 25 år.”
Utbildningsstatistik
Jämförelse med andra grupper:
Av svenskfödda kvinnor med två utrikesfödda föräldrar är det 62 procent som studerar vidare, vilket är den högsta andelen.
Av svenskfödda kvinnor med inrikesfödda föräldrar är det 55 procent som läser vidare.
För de som invandrade efter sju års åldern fortsätter bara 36 procent av tjejerna till högskolan.
Män läser generellt sett vidare i mindre utsträckning än kvinnor och ingen av de grupperna når upp till samma andel som jämförbara kvinnor.
Källa: SCB
Trender över tid
Andelen unga svenskfödda kvinnor med två utrikesfödda föräldrar som påbörjar högre studier har ökat från 37 procent till 62 procent mellan 2004 och 2023.
Andelen kvinnor med svensk bakgrund har ökat marginellt från 51 procent till 55 procent under samma tidsperiod.
Källa: SCB