Det blir allt mer vanligt att kommuner och privata aktörer satsar på att skapa grönytor i stadsmiljön för att bättra på den biologiska mångfalden, enligt länsstyrelsen.

I Västra Götalands län är Trollhättan en av de mest aktiva kommunerna på området. Sedan 2018 har de fått 3 miljoner i statligt stöd för så kallade LONA-projekt för att främja biologiska mångfald.

Just nu arbetar man med att etablera 10 hektar grönyta utspritt på 11 platser som framöver enbart ska slås en gång om året, finansierat av EU-projektet EXBIO.

Inte bara i storstadskommuner

Initiativen finns inte bara i stadskommunerna. I Bengtsfors etablerades redan under början av 2010-talet en torräng med utplanterade ängsblommor, utvalda för att falla pollinerande insekter i smaken.

Utöver det planteras varje år stråk med ängsblommor i olika delar av kommunen. Allt görs inom befintlig budget för grönyteskötsel.

– Vi har fått inspel från politiken att de vill se mer av detta, så det är något vi försöker växa i, säger Jerker Andreasson, teknisk chef.

Forskaren: Finns utmaningar

Det saknas siffror på hur många kommuner som gör den här typen av initiativ. Erik Öckinger docent i ekologi vid SLU delar bilden av att det blivit vanligare.

Behovet av grönytorna är störst i storstäderna där den biologiska mångfalden generellt är mer utarmad.

– Å andra sidan kan det vara så att chansen att åtgärderna, som att oklippta ytor får en hög mångfald av pollinatörer, faktiskt lyckas är högre på mindre orter. Anledningen kan vara att det är för svårt för många insektsarter att hitta och lyckas etablera sig i väldigt isolerade grönområden i en storstad, säger han.