Förra veckan fick en anställd inom äldreomsorgen i Umeå utvisningsbesked då han inte uppnår försörjningskravet på 28 480 kronor i månaden.
Han har jobbat tre år inom äldreomsorgen i Umeå och bott i Sverige sedan 2015.
Enligt HR-chef Rebecca Andersson i Umeå har omkring 50 anställda inom äldreomsorgen hittills tvingats lämna sina jobb på grund av det höjda försörjningskravet.
– Det kan vara att man har blivit utvisad, men det kan också vara att man har sökt sig till en annan bransch för att komma över försörjningskravet, säger hon.
Beroende av arbetskraft utifrån
Västerbotten har landets lägsta arbetslöshet och enligt Rebecca Andersson är regionen beroende av arbetskraft utifrån.
– Vi har redan nu svårt att hantera de demografiska förändringarna där vi får fler äldre som behöver stöd och hjälp. Och det finns inte tillräckligt många i arbetsför ålder.
Kravet höjs i takt med medianlönen
Försörjningskravet för de som har tillfälliga arbetstillstånd och inte kommer från ett EU-land höjdes redan i november i fjol från 13 000 kronor till 27 360 kronor i månaden.
De nya reglerna som infördes för ett år sedan innebär att man måste ha en lön som är minst 80 procent av medianlönen. I juni var medianlönen högre, vilket gjorde att lönekravet höjdes till 28 480 kronor i månaden.
Varför höjer man inte bara lönerna?
– Dels följer vi kollektivavtal. Den andra aspekten är att försörjningskravet beräknas på medianlönen, så om vi höjer alla lönerna inom äldreomsorgen höjs också medianlönen. Och eftersom försörjningskravet är 80 procent av medianlönen så kommer man fortfarande inte över gränsbeloppet.
”Borde utgå från ingångslönen”
Enligt kommunens HR-chef Rebecca Andersson har man i det senaste utvisningsfallet försökt höja den anställdes lön genom att erbjuda honom så mycket helg- och kvällspass att han nådde upp till lönekravet.
– Men det hjälpte inte.
Hon tycker att man borde utgå från ingångslönen i stället för medianlönen.
– 28 000 är ingångslön för sjuksköterskor i många verksamheter, så det är inte konstigt att en undersköterska eller ett vårdbiträde inte kommer upp till den lönenivån, säger Rebecca Andersson.
Det här innebär försörjningskravet
- Arbetskraftsinvandrare (personer som flyttar till ett annat land för att arbeta, i det här fallet personer utanför EU som kommer hit) måste tjäna minst 80 procent av medianlönen i Sverige, för att få arbetstillstånd.
- Den 1 november 2023 höjdes lönekraven från 13 000 kronor till 27 360 (den 18 juni i år höjdes lönekraven till 28 480 kronor eftersom medianlönen var högre).
- SD, M, KD, L och S röstade alla för ett höjt försörjningskrav i riksdagen.
- EU-medborgare däremot, har uppehållsrätt i Sverige och behöver inte ansöka om uppehålls- och arbetstillstånd.
- Det höjda försörjningskravet är tänkt att minska den lågkvalificerade arbetskraftsinvandringen, för att det enligt regeringen handlar om arbeten som i stället kan utföras av personer som redan bor i Sverige.
- Man vill också bekämpa fusk och missbruk som är kopplat till arbetskraftsinvandring.
Källa: Regeringen och Migrationsverket
Migrationsminister Johan Forsells kommentar:
”Regeringen ser allvarligt på kompetensbristen inom vissa yrken. Lösningen är dock inte en stor migration till lågkvalificerade yrken, när vi redan har en hög arbetslöshet bland svenskar och utrikes födda som redan bor här. Omkring 400 000 är idag arbetslösa i Sverige och var tredje utrikesfödd står utanför arbetsmarknaden.
Vi måste ha ett system som möjliggör för arbetslösa i Sverige att komma in i de arbeten som finns, minska risken för fusk och samtidigt värna näringslivet och kompetensförsörjningen.
Jag har förståelse för att frågan om arbetskraftsinvandring engagerar många och att förändringar skapar reaktioner. Vi har löpande dialog med både företag samt branschorganisationer och kommer återkomma i frågan längre fram. Jag vill också tillägga att det även fortsättningsvis kommer vara möjligt att anställa personer från övriga EU utan lönekrav”.