Västerbotten
En delad bild som visar två scener. Den vänstra sidan visar forskaren Marie Lindkvist som sitter i en stol, medan den högra sidan visar en terapeut som hjälper ett litet barn med en pedagogisk aktivitet vid ett skrivbord, där olika symboler och bilder är synliga.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Vad innebär socioemotionella svårigheter? Hör forskaren Marie Lindkvist berätta om hur problem hos treåringar kan hänga kvar upp i tonåren. Foto: SVT

Studie i Västerbotten visar: Vanligare med socioemotionella svårigheter hos barn till lågutbildade

Publicerad

Nästan var tionde treåring i Västerbotten visar tecken på socioemotionella svårigheter. Svårigheterna är vanligare hos barn till föräldrar med låg inkomst och låg utbildning samt utlandsfödda.

– Alla ska ha samma möjligheter, men här kan vi se att det skiljer sig redan i treårsåldern, säger Marie Lindkvist, forskare.

Socioemotionella svårigheter hos barn i förskoleåldern kan påverka samvaron med jämnåriga. På längre sikt kan svårigheterna utgöra riskfaktorer för att utveckla psykiska besvär senare i barndomen eller som ung vuxen. Något som Västerbottens-Kuriren var först med att berätta.

Studien omfattade 9 099 barn som hade genomfört ett 3-årsbesök på barnavårdscentralen (BVC) i Västerbotten 2014–2018.

Kopplas till låg inkomst och utbildningsnivå

Resultaten visar ett samband mellan socioemotionella svårigheter hos barn och vissa faktorer relaterade till föräldrarna, såsom låg inkomst, låg utbildningsnivå och att föräldrarna är födda utanför Sverige.

– Den psykiska ohälsan hos unga ökar. Vi tror att om man sätter in insatser tidigare kommer man kunna arbeta preventivt och stoppa den utvecklingen, säger Marie Lindkvist vid Umeå universitet.

Vanligare bland pojkar

Studien visar även på stora skillnader mellan könen. Hos barnen som visade tecken på socioemotionella svårigheter var dubbelt så många pojkar som flickor.

– Det bästa vore om man kunde erbjuda någon form av stöd tidigare än idag, exempelvis genom distriktsköterskor. Att ge dem mer tid med barn och familjer som behöver stöd, säger Marie Lindkvist.

Relaterat

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.