Vad kan jag göra som förälder? Vad har skolan för skyldighet? Hur fungerar medicinering? De som besvarade frågorna under tisdagen var:
- Marianne Melander, överläkare i psykiatri på Sundsvalls sjukhus.
- Danijel Lukic, rådgivare inom Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM – en myndighet som erbjuder specialpedagogisk rådgivning i syfte att anpassa undervisningen och skapa inkluderande lärmiljöer för elever med funktionsnedsättning.
Fråga experterna om adhd – utmaningar, stöd och medicinering
Marie-Louise • Jag arbetar som speciallärare på ett högstadium och undra vad Ni på SPSM specifikt menar att NI kan bidra med för stöd till skolorna? Utbildning och kunskap kring olika diagnoser är vi experter på, genom utbildningar och erfarenhet. Det vi behöver är mer personal som kan utföra de relationsbyggande arbetet till exempel, eller anpassade lokaler.
Hej Marie-Louise. Så roligt att höra att ni har goda kunskaper om pedagogiska konsekvenser av NPF. Det i sig ger elever bättre förutsättningar för lärande och utveckling.
Vi på SPSM erbjuder olika former av specialpedagogiskt stöd.
Lokaler och personal är däremot en resursfråga som vi inte kan påverka.
Idrottstränare • Hej!
Jobbar som tränare i en idrottsförening.
Det är sällan jag har fått information från vårdnadshavare om att deras barn har en diagnos. Idrottstutövande kan vara väldigt tacksam och funka utan större svårigheter, men ibland ser man beteenden som tyder på en eventuell diagnos. Här vill man inte inkräkta för mycket och göra antydningar som kan slå fel men där information om att det faktiskt finns en diagnos skulle underlätta och stötta i att kunna ha en verksamhet som funkar bättre för barnet. Jag har full förståelse för att både barn och vårdnadshavare vill ha en miljö där en diagnos inte behöver vara känt för alla. Men finns det då en risk i att man förlorar deltagare om man inte från början kan erbjuda eventuella anpassningar?
Tack på förhand!
Hej. Detta är en viktig fråga som du lyfter upp. Jag vill inleda med att säga att de anpassningar man gör för barn med NPF är bra för alla. Det handlar om att skapa förutsägbarhet i olika aktiviteter.
Som ledare är det viktigt att beskriva aktiviteter så de blir begripliga, hanterbara och meningsfulla för alla.
En god relation till deltagare och vårdnadshavare brukar vara en stor framgångsfaktor, där har man möjlighet att fråga och be om tips på hur man kan förtydliga aktiviteten för en större förutsägbarhet. Jag tror att det är viktigt att ha en viss kunskap om NPF i föreningslivet för att fånga upp den mångfald av deltagare i föreningen och behålla dem som utövare under en längre tid.
Lyssna gärna på podden Lika värde avsnitt: 98 som berör relationens betydelse och kommer in på idrottsrörelsens och andra organisationers roll i att vara bra mötesplatser för alla barn och unga.
Podden Lika värde (spsm.se)
Attention har en skrift som heter En fungerande idrott för alla, som kan vara en hjälp i bemötandet av barn med NPF.
idrottsskrift-slutversion.pdf (attention.se)
Fredrik Wickberg • Detta med ADHD är ju väldigt intressant. Det skiljer sig oerhört mycket mellan de olika regionerna avseende vilka insatser som erbjuds (även läkemedelsbehandling). Just Västernorrland har ju ett mycket strikt förhållningssätt som skiljer sig från många andra regioner. Personer/patienter som flyttar från en mer ”liberal” region till Västernorrland kan då förlora rätten till insatser inkl. läkemedel. Det blir en mycket ojämlik vård då nationella riktlinjer tolkas så olika i olika delar av landet. Hur har man tänkt kring detta i Västernorrland?
Man har nog tänkt att de med lidrigare besvär får hjälp på hälsocentralen. Ungefär som de med lindrigare depression får hjälp där. Men det uppstår ju ett problem när det är nytt och skiljer sig i regioner.
Mattias • Jag, som vuxen som inte vill äta mediciner pga tidigare missbruk, har jag något att vinna på att få en diagnos. Kommer jag få verktyg att klara av vardagen, finns annan hjälp förutom medicin?
Ja! det kan räcka långt med en förståelse för sig själv. Om man inte har det. Och arbetsterapi kan hjälpa även om man är ganska fungerande. Eller psykologisk behandling. Det kan man få på hälsocentral.
Jessica • Finns det någon forskning på varför det är en sådan ökning? Vad är bakgrunden till att så många unga mår dåligt och behöver stöd i skolan och i många fall blir hemmasittare?
Det finns nog inte så mycket forskning än kring ökningen.
Det finns många inslag kring den andra frågan. Att de unga inte har lika många viktiga relationer. Mer stress i samhället, skolan och arbetsliv? Mer krav på struktur för alla?
Anonym • Jag funderar på om det finns några studier på hur mycket av barnens koncentrationssvårigheter och hyperaktivitet de facto är en ADHD-diagnos och vad som orsakas av en omgivning som i konstant ökande grad är full av intryck, stimulans och tempo. Utan att på något sätt förringa de problem som många barn har och med all respekt för dem som har svårt att få tid till utredningar kan jag ändå inte låta bli att fundera över konstant ökande antalet barn som behöver en utredning. Hur mycket kartlägger man barnets omgivning och dagliga liv i anslutning till utredningarna?
Det finns nog ingen forskning ännu, men det är först nu man börjar se tendenser på ökning av diagnoser och då kommer forkning sannolikt igång.
Man ska kartlägga barnets omgivning och dagliga liv omfattande.
FS • Hur kommer det sig att det är så många fler som diagnosticeras med adhd och andra diagnoser idag jämfört med tidigare? Och kan inte många av de anpassningar som skolorna behöver genomföra förklara att svenska elevers resultat blir allt sämre? Tänker på elever som inte behöver lära sig läsa och liknande.
Hej! De anpassningar som görs i skolan är till för att elever ska nå målen med utbildningen.