Först väntade de länge på att få en utredning via BUP i Sundsvall. När sonen fick diagnosen adhd, blev det en ny, lång väntan.
– Vi väntade i över ett och ett halvt år från att diagnosen var satt och då tog vi kontakt med Gävleborg. Då hade vi fortfarande inte fått hjälp med medicinering i Region Västernorrland.
Ont i magen och panikångest
På mellanstadiet märktes att sonen behövde hjälp. Han fick både fysiska besvär och panikångest. Väntan på rätt stöd har varit slitsam.
– Förr oss har det inneburit psykisk ohälsa och att jag inte kunnat jobba och sonen inte kunnat gå i skolan, berättar Magdalena.
Vände sig till Region Gävleborg
I Gävleborg gick det däremot snabbt att få hjälp. Magdalena tog själv kontakt och fick en tid direkt. Vid första besöket skrevs medicin ut.
– Nu klarar han av att vara i skolan varje dag, säger en lättad Magdalena.
Det tar lite tid att prova ut rätt medicin och dos, berättar hon. Men skillnaden mellan då och nu är som natt och dag. Här är Isaks egna ord om förändringen.
– Det är väldig stor skillnad, men samtidigt en stor frustration att det har tagit så lång tid.
Vad svarar chefen på BUP om lång väntan?
När vi frågar verksamhetschefen på BUP i Västernorrland om rimligheten i att behöva söka vård i annat län för att få hjälp snabbare, svarar han:
– Få snabbare hjälp eller inte, det är väl en definitionsfråga. Däremot så har man alltid möjlighet att vända sig till ett annat län om man vill. Det finns ett fritt vårdval, säger Mats Gidlund, verksamhetschef på BUP.
Han säger också att det är svårt att rekrytera läkare inom psykiatrin och att både väntetiden till ett första besök och behandling minskat på senare tid.
Se vad Socialstyrelsen ser för förklaringar till de regionala skillnaderna i videon nedanför:
Javascript är avstängt
Så skiljer sig adhd-medicineringen i landet
Andelen som diagnostiseras med adhd ökar bland både barn och vuxna och visar inga tecken på att mattas av. Det är enligt Socialstyrelsen oklart vad som driver utvecklingen. Uttag av adhd-läkemedel har haft en motsvarande ökning.
Socialstyrelsen uppskattar att 10,5 procent av pojkarna och 6 procent av flickorna hade adhd-diagnos 2022.
Omkring 75 procent av skolbarnen med diagnosen adhd påbörjar läkemedelsbehandling.
Regioner där störst andel pojkar gjorde minst ett uttag av adhd-läkemedel under 2022:
- Gotland, pojkar: 10,9 (flickor: 7,3)
- Halland, pojkar: 10,5 (flickor: 6,7)
- Västmanland, pojkar 9,9 (flickor: 6,2)
- Dalarna, pojkar: 9,6 (flickor: 5,9)
- Gävleborg, pojkar: 9,4 (flickor: 5,1)
Här gjordes lägst andel uttag bland pojkar:
- Västernorrland, pojkar: 6 (flickor: 2,9)
- Kalmar, pojkar: 6,1 (flickor: 3,4)
- Skåne, pojkar: 6,5 (flickor: 3,9)
- Kronoberg: 6,6 (flickor: 3,4)
- Västra Götaland, pojkar: 6,7 (flickor: 3,6)
Siffrorna anger procent av skolbarnen i åldrarna 10-17 år. Snittet för det här åldersspannet ligger på 7,7 procent för pojkar och 4,5 procent för flickor.
I statistiken har vi utgått från pojkar eftersom de får högre andel läkemedel än flickor i skolåldern. Motsvarande statistik finns ännu inte för 2023.
Källa: Socialstyrelsen
VAD ÄR ADHD OCH NPF?
Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) beror på hur hjärnan arbetar och fungerar.
De vanligaste funktionsnedsättningarna är ADHD, AST/Autismspektrumtillstånd, Tourettes syndrom och Språkstörning.
Adhd är en funktionsnedsättning som innebär att man har svårt att koncentrera sig. Det kan också innebära att man har svårt att sitta stilla och att hejda impulser. Det varierar hur stora problem olika personer med adhd har.
Vad står adhd för?
Bokstäverna ad står för attention deficit, som betyder uppmärksamhetsstörning.
Bokstäverna hd står för hyperactivity disorder, som betyder hyperaktivitetsstörning. Det kallas också att vara överaktiv.
Alla kan glömma bort och ha svårt med koncentrationen ibland. Det är när svårigheterna är så stora att de kraftigt påverkar individens utveckling och möjligheter att fungera i samhället som det handlar om en funktionsnedsättning.
Vad kan personer med med NPF ha svårt med?
- Reglering av uppmärksamhet
- Impulskontroll och aktivitetsnivå
- Samspel med andra människor
- Inlärning och minne
- Att uttrycka sig i tal och skrift
- Motoriken
Källa: Riksförbundet Attention och 1177