I flera av kommunerna i Västernorrland märks en kraftig ökning av orosanmälningar till socialtjänsten de senaste fem åren. Det kunde vi berätta nyligen.
En stor andel kommer från polisen men allt oftare anmäler skolpersonal oro för barn de möter i sitt arbete.
– Man skulle ju önska att skola och föräldrar tillsammans kontaktade socialtjänsten för att göra ett gemensamt arbete, säger Eva Leijon.
I Timrå har orosanmälningar från skolpersonal för första gången på fem år gått om antalet anmälningar från polisen.
Varför ökar orosanmälningar från skolan?
I Härnösand kom 214 av 1351 orosanmälningar från skolan i fjol. Det är det högsta antalet på fem år.
Detsamma gäller Sundsvall där orosanmälningar från skolorna var 582 under 2023. Det är drygt 70 fler än året innan och nästan 200 fler än 2019.
I videon ser du utvecklingen i kommunerna i Västernorrland och så hör du en rektor på en Sundsvallsskola resonera kring oro kopplat till hög frånvaro samt vad socialtjänsten märker för tendens.
HUR MÅNGA OROSANMÄLNINGAR GJORDES I DIN KOMMUN?
Så här många orosanmälningar gjordes till kommunerna i Västernorrland under 2023. Inom parentes antal anmälningar från skolpersonal 2023.
- SUNDSVALL: 5349 (582 st)
- ÖRNSKÖLDSVIK: 1452 (286)
- HÄRNÖSAND: 1351 (214)
- TIMRÅ: 1344 (325)
- KRAMFORS: 1173 (261)
- SOLLEFTEÅ: 725 (122)
- ÅNGE: 491 (54)
källa: SVT:s enkät till kommunerna
VAD ÄR EN OROSANMÄLAN?
Anställda inom skola, förskola, hälso- och sjukvård, tandvård, socialtjänst och kriminalvård, är enligt lag skyldiga att genast anmäla om de i sitt arbete misstänker att ett barn far illa.
Men alla som befarar att ett barn far illa rekommenderas att anmäla misstankar om det till socialtjänsten.
Får man vara anonym vid orosanmälan?
Har man anmälningsskyldighet ska du uppge ditt namn, andra vuxna kan vara anonyma.
Man behöver inte ha bevis, det räcker att man känner oro eller misstänker att ett barn far illa. Därefter är det socialtjänstens uppgift att utreda hur behoven ser ut.
Vad händer vid en orosanmälan?
När en orosanmälan inkommer till socialtjänsten har de 24 timmar på sig att göra en skyddsbedömning, alltså en bedömning om barnet är i akut behov av hjälp/skydd.
Sedan har de två veckor på sig att göra en förhandsbedömning, som är en mer gedigen bedömning av barnets situation.
källa: Socialstyrelsen och BRIS
