Barn som är i svälttillstånd på grund av anorexia är en typ av patienter som ofta bältas inom BUP:s slutenvård, detta för att få till sondmatning när barnen inte vill äta.
Ett av de barnen kallar vi Alex. Hen bältades hundratals gånger på BUP:s låsta avdelning i Västerås. Men behandlingen fick inte Alex att må bättre. Till slut tog hen sitt liv.
Flera brister i vården av Alex
När Region Västmanland själva granskar fallet efter Alex död konstaterar chefläkaren att Alex blev föremål för ett ”mycket anmärkningsvärt” stort antal tvångsåtgärder, men drar slutsatsen att det var motiverat för att bryta svälten.
I utredningen noteras brister i journalföringen och i samarbetet mellan BUP, vuxenpsykiatrin och öppenvården. Inspektionen för vård och omsorg har kritiserat BUP:s ledning för att Alex flyttades över till en vuxenavdelning i fem dagar under vårdtiden.
BUP i Västerås har gjort flera förändringar efter Alex fall. Bland annat har man skapat en ny vårdform som är tänkt att fånga upp svårt sjuka barn när de skrivs ut från en låst avdelning.
”Varför så många bältningar?” Verksamhetschefen för BUP i Västerås svarar
Javascript är avstängt
Vittnesmålen från BUP i Västerås
HIT KAN DU VÄNDA DIG OM DU MÅR DÅLIGT
Kontakta en psykiatrisk akutmottagning eller ring 112 om du mår så dåligt att det känns outhärdligt, eller om du har självmordstankar eller självmordsplaner.
Nedan hittar du kontaktvägar till andra organisationer för stöd och hjälp.
Mind Självmordslinjen: Chatta via mind.se eller ring 901 01. Alla dagar, dygnet runt.
Bris – Barnens rätt i samhället. Chatta via bris.se eller ring/sms:a 116 111. Alla dagar, dygnet runt.
Jourhavande medmänniska. Chatta lördag-tisdag klockan 21.00-00.00 eller ring 08-702 16 80 alla dagar klockan 21.00-06.00 .
Jourhavande präst. Ring 112 och be om att bli kopplad till jourhavande präst, alla dagar klockan 21.00-06.00.
Vårdguiden: Ring 1177 om du behöver hjälp med var du kan söka vård. Alla dagar, dygnet runt. Se en längre lista med kontaktuppgifter på 1177:s hemsida.
Här bältas barn mest
Bältning, antal åtgärder, patienter 0-17 år, per sjukvårdsregion, 2023. Antal åtgärder/100 000 invånare inom parentes.
Västernorrland: 179 (379,2)
Västmanland: 95 (162,7)
Värmland: 84 (154,5)
Halland: 75 (102,2)
Blekinge: 12 (38,7)
Stockholm: 134 (25,8)
Östergötland: 21 (21,8)
Örebro: 11 (17,4)
Södermanland: 10 (15,6)
Norrbotten: 6 (13,2)
Skåne: 37 (12,3)
Västra Götaland: 10 (2,8)
Kalmar: 4
Jönköping: 0
Uppsala: 0
Dalarna: 0
Gävleborg: 0
Jämtland: 0
Västerbotten: 0
Totalt: 690 (31,7)
Källa: Socialstyrelsen
Fotnot: Statistiken avser antalet åtgärder, alltså antalet bältningar, och inte antalet patienter som varit föremål för fastspänningar. Samma patient kan alltså förekomma mer än en gång i statistiken.
bältning inom psykiatrin
En person som tvångsvårdas i enlighet med lagen om psykiatrisk tvångsvård kan under vissa omständigheter spännas fast i en bältessäng. I bältessängen kan personen spännas fast runt armar, ben och midja.
Patienten får bara bältas om det finns en omedelbar fara för att hon eller han allvarligt skadar sig själv eller någon annan. När det gäller barn under 18 år måste vårdgivaren motivera varför andra åtgärder inte har varit tillräckliga.
Det är chefsöverläkaren som fattar beslut om bältning. Barn under 18 år får spännas fast i högst en timme åt gången.
Källa: Sveriges riksdag, Lag (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård.