Regionen vill genom förslaget centralisera akutvården i länet till Västerås senast 2029. Det innebär att färre kommer att jobba på sjukhuset i Köping, som stegvis blir av med operationsverksamhet och specialiserat akut omhändertagande. Det som blir kvar är en närakut som ska vara öppen alla dagar och kvällar i veckan, enligt region Västmanland, samt den typ av akutvård som kan utföras på ett närsjukhus.
Enligt ett pressmeddelande räknar regionen med att åtgärden ger minskade investeringskostnader på 1,2 miljarder kronor, vilket innebär 88 miljoner kronor lägre kostnader för drift och hyra per år.
– Vi har haft en bra dialog med invånare, politiker och personal på sjukhuset. Men det här blir bäst på lång sikt, inte bara ekonomiskt, säger Lars Almroth, hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Västmanland.
Omstridd fråga
Frågan om att akutvården kan försvinna från Köping har skapat starka känslor bland personal och boende i Köpingsområdet. Nu ser det ut att bli så. Nästa steg är att frågan tas upp i hälso- och sjukvårdsnämnden den 24 januari, för att slutligen beslutas i regionfullmäktige.
Kritikerna menar att förändringen leder sämre medicinsk kvalitet och service för boende i Köping och området runtomkring.
– Akuten i Köping håller i dag bra kvalitet, problemet är att det saknas annan viktig specialvård omkring, till exempel intensivvård, ortoped- och kirurgakut. Det begränsar, säger Lars Almroth.
Förslaget om sjukhusvården
- Satsning på 47 miljoner per år till nära vård/primärvård – vårdcentralerna ska vara mer tillgängliga för akuta besök samt erbjuda kontinuitet för personer med kroniska sjukdomar.
- Satsning på ökad tillgänglighet under jourtid på vårdcentraler i områden med högt söktryck.
- Vårdavdelningen i Fagersta blir kvar tack vare att resurser frigörs genom att integrera röntgen och laboratorium i vårdverksamheten.
- 17 miljoner kronor satsas på fler ambulanser samt mer prehospitalt näravårdarbete. Det blir möjligt genom att ändra det koncentrerade akuta omhändertagandet.
- Diagnostiken i Köping får mer resurser för att möta behoven hos invånarna, vilket minskar behovet av att köpa undersökningar.
- Digitaliseringen möter invånarnas önskemål att vara mer delaktiga i vården, men ökar också tillgängligheten och frigör resurser till dem med störst vårdbehov.
- Genom satsningar på nära vård beräknas länsbehovet av vårdplatser minska.
Källa: Region Västmanland