• Viktigt meddelande:

    Viktigt meddelande till allmänheten i Skelleftehamn och Örviken i Skellefteå kommun, Västerbottens län. Det brinner i ett industriområde med kraftig rökutveckling till följd. Räddningsledaren uppmanar alla i området att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. För mer information lyssna på Sveriges Radio P4 Västerbotten.

Seth-Ivan Eriksson, 90.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Seth-Ivan Eriksson, 90, om varför han ångrar att han aldrig lärde sina barn samiska. Foto: SVT

Flera samiska språk utdöende: ”Har gjort fel”

Uppdaterad
Publicerad

Flera samiska språk är utdöende.

Seth-Ivan Eriksson, 90, är samisktalande men lärde aldrig sina barn samiska – något han nu ångrar.

– Jag känner att jag gjorde fel, säger han i veckans 15 minuter från Sápmi.

I fredags invigdes den samiska språkveckan i Skellefteå och den pågår fram till den 27 oktober. Samtidigt är flera av de samiska språken utdöende och platser där samiskan används blir allt färre.

En del av det kan förklaras till att språkpolitiken i de nordiska länderna varit att samer historiskt inte tillåtits prata samiska.

När Sametinget i våras gav ut sin årliga rapport om språkets situation i Sverige visade den dessutom att inte ens rennäringen längre är den starka språkarenan som den tidigare har varit.

Ångrar att han inte lärde barnen samiska

Seth-Ivan Eriksson är 90 år och tillhör Gällivare skogssamebys sydligaste sida. Det är ett område där samiskan nästan helt har försvunnit.

– Vi har gift oss med ickesamiska kvinnor. Eftersom de inte kan samiska så talar vi svenska med dem. Därför blir det så att barnen inte får höra samiska utan de blir svensktalande, säger han i veckans 15 minuter från Sápmi.

Han ångrar att han inte har talat samiska med sina barn och fört språket vidare.

– När jag tänker på det i dag förstår jag inte varför jag inte gjorde det. Om jag hade talat samiska hade min fru säkert lärt sig samiska. När jag började vara hemma började jag tänka lite mer och jag känner att jag nog gjorde fel. Det samiska språket överlever inte här, vi är för få. De gamla går bort och då försvinner språket.

”Vill förvalta mitt arv”

En som däremot inte själv kan samiska trots sin samiska bakgrund är Petronella Backberg. Hon bor nu utanför Sápmi, i Nyköping, men trots det läser hennes barn samiska i skolan.

– Jag tänker att även om de inte alltid kommer att tycka det är toppenkul så känns det som en viktig sak och en möjlighet för dem. Det är inte bara språket, man får lära sig om kulturen genom lektionerna, sånt som jag kanske inte kan berätta om på samma sätt. Men det tillhör mina rötter och jag vill jättegärna förvalta det arv som jag har, säger hon och fortsätter:

– Jag tänker också att jag någon gång ska hoppa på en kurs och försöka lära mig så att jag åtminstone kan föra enkla konversationer.

Se veckans 15 minuter från Sápmi på lördagar klockan 16:05 i SVT2. Eller när som helst på SVT Play.

Så många pratar samiska

Det finns uppskattningsvis 20 000 till 40 000 samer i Sverige. Men bara ett fåtal talar obehindrat något av de samiska språket.

Det saknas statistik på exakt hur många som talar samiska språk men så här ser det ut ungefär fördelat på språk.

Nordsamiska: Cirka 6 000 personer.

Sydsamiska: Cirka 700 personer personer.

Lulesamiska: Cirka 800 personer.

Pitesamiska: Cirka 40-50 personer.

Umesamiska: Cirka 20 personer.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.