I år har det hittills varit en bra vinter för djuren. Renskötaren Tina Eriksson i Gällivare skogssameby gläds åt bra vinterbete för renarna, men berättar att oron ändå finns där.

– Årets vinter är den första på länge som är bra för renarna, jag vågar knappt tro att det är sant. Men man lever ständigt med en oro att det kan förändras. Kommer det börja regna? Det går aldrig att slappna av, säger hon när vi träffar henne på renskiljning i Forsträskhed, Bodens kommun.

Ogillar att tvingas utfordra renarna

Extrema väderhändelser blir allt vanligare med ett varmare klimat.

Förra året beviljade regeringen tio miljoner kronor extra till Sametinget för beteskris på grund av klimatförändringar. Sametingets politiker vill se ett särskilt, fast, klimatstöd.

Tina Eriksson ogillar att utfordra renarna, men det har nästan blivit en slags vardag de senaste åren.

– Det är inte roligt det här med utfordrandet. Renarna är gjorda för att själva ta sig ner till betet. Vi vet inte hur det påverkar dem långsiktigt när det blir så vanligt med utfordring.

Snabbare uppvärmning i norr

Den så kallade arktiska förstärkningen gör att uppvärmningen får större effekt i det arktiska området. Miljöerna svarar på ett sätt som gör att effekterna förstärks. Som när havsisen försvinner så tar det mörka havet upp värmen istället för när isen reflekterar tillbaka värmen.

Det gör att uppvärmningen går snabbare i norr, och det som händer här snabbar på uppvärmningen av hela jorden.

SMHI har haft samarbeten med samebyar, tillsammans med Stockholms universitet, bland annat i att ta fram indikatorer för att se långsiktiga konsekvenser.

– Klimatmodellerna visar att vädersituationen som leder till de här fenomenen blir vanligare. Vi ser hur ökad temperatur gör vintrarna kortare men att det kan blir mer snö på vissa platser vissa perioder, och en ökad trend med varmluft och regn, som ger regn på snö. Så det ser ju inte så ljust ut, säger David Gustafsson, forskare inom hydrologi, på SMHI.