Det var den 6 december som det blev klart att Kiruna blir EU:s kulturhuvudstad år 2029.

Kiruna har i sin ansökan flera gånger lyft fram att det finns flera minoriteter i kommunen som samer och kväner. Flera gånger under ansökningsperioden har kommunalrådet betonat minoriteternas vikt i kommunen. Det har lyfts som en lika stor del av kommunen som världens största underjordsgruva och en rymdbas.

”Visa att de stödjer samiska institutioner”

Sameföreningen i Kiruna anser att kommunen generellt har varit dålig på att lyfta det samiska. Samegården står kvar utanför gamla centrum i lokaler som hade behövt renoveras. Och även Giron Sámi Teáhter har flera gånger flaggat om att de behöver nya och större lokaler – utan att de fått några löften från kommunen.

– Nu kan kommunen verkligen visa att dom stödjer alla de här samiska institutionerna, säger Irene Kuhmunen, ordförande i Kiruna sameföreningen.

”Kommer ha en stor roll”

Enligt kommunalrådet Mats Taaveniku (S) kommer också det samiska få ta stor plats under kulturhuvudstadsåret. Exakt hur är däremot oklart.

– Den kommer ju ha en stor roll, liksom den övriga kulturen vi har i Kiruna. Vi brukar ju kalla det här för att det är Kirunas kultur, som består av en mängd olika minoriteter, vi har ju urfolket samerna, vi har kulturyttringarna när det gäller jakt och fiske, vi har till och med motorkultur, vi har en enormt fin idrottskultur, säger Mats Taaveniku (S), kommunalråd i Kiruna.