Protesterna har varit många. En gruva i Kallak riskerar slå ut hela rennäringen i området. Ändå gav regeringen tummen upp under torsdagen.
Matti Blind Berg menar att regeringens beslut är negativt inte bara för samebyarna i området – utan även för rennäringen i stort.
– För rennäringen och den samiska kulturen, och för hållbarheten och klimatet. Järnmalm behövs ju inte i den gröna omställningen, säger Matti Blind Berg.
Regeringen motiverar beslutet med att de ställer hårda krav på gruvbolaget för att garantera rennäringens framtid. Men det ger han inte mycket för.
– Det är ett spel för galleriet, det vet vi hur det brukar vara med samråden med bolagen. Det låter så väldigt fint men det kommer inte ut så mycket av dem. Och oavsett villkor är skadan och fragmenteringen av marken redan skedd. Och den är oersättlig, säger han.
Besvikna röster även från Sametinget och Samerådet
Sametingets styrelseordförande Håkan Jonsson var i Köpenhamn på Nordiska rådets möte när beslutet kom. Han är också besviken.
– Det var både förvånande och väntat. Karl Petter Thorwaldsson (näringsministern red. anm.) har ju egentligen sedan före jul flaggat för den här utgången. Men det är en besvikelse, det är ju knappast en gruva som är nödvändig för den gröna omställningen. Vi behöver gruvor, det är vi för. Men inte den i Gállok.
”Det får en att fundera på vart vi är på väg”
Regeringsbeslutet var inte oväntat, enligt Åsa Larsson Blind, vicepresident i Samerådet. Hon menar att regeringskansliet och näringsministern har skickat ut tydliga signaler som visat vilket beslut det blir. Och både hon och de andra tror att det fortfarande finns chans att stoppa gruvan.
– För samebyarna som berörs av det här är en gruvbrytning i Gállok det absolut viktigaste att se till att det inte sker. Det här är en bearbetningskoncession och det är tidigt i en process som inte är över och det är långt ifrån en gruva i Gállok ännu. Det får vi komma ihåg även om dagens beslut känns tungt att ta emot.
Skulle gruvan ändå bli verklighet tror hon det kan få allvarliga konsekvenser för samiska rättigheter i Sverige.
– En annan aspekt är den övergripande politiska dimensionen av att man, trots de massiva protesterna och trots ett enat Sápmi i det här fallet mot en gruvbrytning, tar det här beslutet. Det får en att fundera på vart vi är i att erkänna samiska rättigheter i Sverige, säger Åsa Larsson Blind.
