Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson (S) är är övertygad om att gruvbolagens krav ska rädda rennäringens framtid i Kallak. Foto: Johanna Tjäder/SVT

Ministern: ”Vi har ställt 12 stycken väldigt starka krav”

Uppdaterad
Publicerad

Gruvan i Kallak får grönt ljus av regeringen – men med en kravlista på 12 punkter som gruvbolaget väntas följa. Näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson (S) är övertygad om att kraven ska rädda rennäringens framtid i Kallak.

– Man ska kunna samexistera med rennäringen i det här området, säger han till SVT Sápmi.

Både samebyarna och FN har sagt nej. En gruva kan inte samverka med rennäringen i området, enligt dem. Men näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson (S) är övertygad om att det är möjligt genom de krav som regeringen ställer i samband med beslutet. Det beslutet gavs under en presskonferens på tisdagseftermiddagen.

Gruvan riskerar helt slå ut rennäringen i området – vad är det som gör att ni ändå väljer gruvan före rennäringen?

Gruvbrytning i Kallak

– Vi har ställt 12 stycken väldigt starka krav på bolaget så att man ska kunna samexistera med rennäringen i det här området. Samebyarna ska gå skadelösa när verksamheten går igång.

”Marken kan återställas”

Du pratar bland annat om att marken ska återställas, går det?

– Ja, det gör det. Jag har sett vid flera tillfällen de senaste åren. Det är naturligtvis svårt med gropen på 100 hektar av det 1300 hektar stora området. Men andra områden vet vi att man kan återföra och använda som renbete igen.

Kraven på bolaget ska uppfyllas i dialog mellan bolaget och samebyn. Att de uppfylls ska följas upp av lokala myndigheter, enligt ministern. Men hur processen skulle gå till ifall bolaget inte följer kraven kan inte ministern svara på.

Kan tillståndet dras in om man inte följer det här?

– Ja, det är min bedömning. Är det ska-krav som regeringen säger så måste man följa det. Sedan kan jag inte det 100 procent juridiskt hur det fungerar.

”Har tagit intryck av protesterna”

Regeringens beslut betyder däremot inte att det per automatik kommer byggas en gruva. Regeringen har i sitt beslut inte tagit hänsyn till infrastrukturen i området – där vägar och tung trafik väntas kunna hota både rennäringen och världsarvet Laponia.

FN:s rättighetsexpeterter har uppmanat er att säga nej. Hur ser du på det?

– De har bedömt helheten. Alltså också det som är långt efter det som vi har beslutat om i dag. Till exempel alla vägar, all infrastruktur som måste fram om det ska vara en gruva här. I dag har vi fattat beslut om själva gruvan och längre fram i processen kan den frågan ställas om det påverkar Laponia.

Den frågan ska behandlas framåt i mark- och miljödomstolen.

Regeringens krav:

1. Bolaget ska utöver vad som anges i detta beslut, i fråga om försiktighetsmått, skyddsåtgärder och kompensationsåtgärder, nyttja marken i enlighet med vad som angivits i ansökan med bilagor och kompletteringar samt vad bolaget i övrigt har åtagit sig i detta ärende.

2. Anläggningsarbeten till följd av nyttjande av koncessionen ska ske under perioder då minsta möjliga negativa påverkan uppstår för den pågående renskötseln i omgivande områden.

3. Koncessionsområdet ska ta så lite mark i anspråk som möjligt. I möjligaste mån ska påverkan på flyttleder för renar undvikas. Vid nyttjandet av koncessionen ska bolaget i övrigt se till att minsta möjliga negativa påverkan uppstår när flyttlederna och till koncessionsområdet angränsande betesområden nyttjas.

4. Vid nyttjande av koncessionen ska Jåhkågasska tjiellde samebys merkostnader till följd av påverkan på möjligheten att nyttja flyttleder för renar och renbete ersättas. Fastställande av ersättning och prövning av eventuella tvister om ersättning följer minerallagens bestämmelser.

5. Om Jåhkågasska tjiellde sameby, trots åtgärder för att möjliggöra rådande renflytt, har behov av lastbilstransporter av sina renar förbi koncessionsområdet ska bolaget bekosta sådana transporter.

6. Bolaget ska etablera skyddsstängsel, skyddsvallar eller andra anläggningar för att minimera risker för olyckor med renar inom koncessionsområdet. Anläggningarna ska utformas för att möjliggöra säkra övergångar för renar genom eller förbi koncessionsområdet.

7. Bolaget ska årligen göra en uppföljning av konsekvenserna för rennäringen av nyttjandet av koncessionen och redovisa denna till bergmästaren, Sametinget och Länsstyrelsen i Norrbottens län.

8. Bolaget ska löpande samråda med Jåhkågasska tjiellde, Sirges och Tuorpon samebyar i syfte att klarlägga behovet av åtgärder och resurser för att uppfylla villkor 1−7 samt i övrigt för att motverka störningar på renskötseln. Bergmästaren ska efter samrådet ta ställning till om det finns behov av ändrade villkor enligt 6 kap. 4 § minerallagen.

9. Bolaget ska vid nyttjandet av koncessionen föra en dialog med Riksantikvarieämbetet och Naturvårdsverket i syfte att säkerställa att nödvändig hänsyn tas till Laponias status som världsarv.

10.Bolaget ska, efter avslutad verksamhet, se till att koncessionsområdet återställs så att marken åter kan nyttjas för rennäring. En plan för efterbehandling ska utarbetas i samråd med berörda samebyar i ett tidigt skede av gruvverksamheten och uppdateras löpande.

11.Bolaget ska till bergmästaren ställa en ekonomisk säkerhet om 1 000 000 kronor.

12.För det fall sökanden avser att nyttja koncessionen till att ansöka om ett tillstånd enligt miljöbalken till gruvverksamhet inom koncessionsområdet så ska sådan ansökan inkludera en In-Depth Impact Assessment genomförd enligt principerna i IUCN World Heritage Advice Note on Environmental Assessment, som dessförinnan har översänts till Världsarvscentret vid Förenta nationernas organisation för utbildning, vetenskap och kultur.

Källa: Regeringen

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Gruvbrytning i Kallak

Mer i ämnet