För nio år sedan fick Aung San Suu Kyi Amnestys högsta utmärkelse som kallas samvetsambassadör. Nu fördömer organisationen hennes agerande som ett ”förräderi” mot de värderingar hon kämpat för tidigare. Amnesty såg henne då som ”en symbol för hopp, mod och försvar av mänskliga rättigheter”.
Kritik mot förtrycket
Nu är man djupt oroad och besviken över hennes agerande.
– Ni har valt att bortse ifrån och ursäkta det brutala förtrycket och brotten mot mänskligheten som militären begår mot rohingyerna och andra minoriteter, skriver Kumi Naidoo, Amnestys generalsekreterare i ett öppet brev. Han säger sig vara ”förfärad” över att se hur hennes administration sprider hat och diskriminering och fängslar försvarare av mänskliga rättigheter, journalister och andra fredliga aktivister.
Anklagelser om massmord
I en FN-rapport från i augusti anklagas Myanmars militär för att ha genomfört massmord på människor ur den muslimska minoritetsgruppen i en insats som drivit över 700 000 människor på flykt. Myanmar hävdar att insatsen var ett legitimt svar på attacker från militanta rohingyer.
Suu Kyi sade i september att hennes regering hade kunnat hantera situationen annorlunda, men har inte erkänt att några människorättsövergrepp begåtts.
Förlorat rader av priser
Hon har förlorat rader av internationella utmärkelser och hederspris, däribland hedersmedborgarskapet i Kanada som bara tilldelats fem personer, däribland den svenske diplomaten Raoul Wallenberg och den förre sydafrikanske presidenten och människorättskämpen Nelson Mandela.
Den svenska Nobelstiftelsen har förklarat att man inte kommer att dra tillbaka fredspriset som hon fick 1991.
Fakta: Aung San Suu Kyi
Aung San Suu Kyi, född 1945, personifierar demokratikampen i militärdiktaturens Myanmar. Hon satt i husarrest 1989–1995 och 2000–2010. Hon är dotter till nationalhjälten Aung San, som mördades när hon var två år gammal.
Hennes namn består av tre förnamn – fadern Aung San, farmodern Suu och mamman Kyi.
I valet 1990, då det första på 30 år, vann hennes parti NLD en jordskredsseger. Men militärjuntan vägrade lämna ifrån sig makten och oppositionen förföljdes.
Suu Kyi fick Nobels fredspris 1991.
2010 hölls åter val, som dock bojkottades av NLD. Året därefter började militären släppa ifrån sig en del av makten och i fyllnadsvalen 2012 valdes Suu Kyi in i parlamentet.
2015 vann NLD stort i parlamentsvalet. Suu Kyi kan enligt författningen inte vara president, eftersom hennes barn har brittiska pass och inte burmesiska, men hon är i praktiken landets civila ledare. Formellt har hon flera regeringsposter, bland annat är hon utrikesminister. Militären har dock fortfarande makt över landets säkerhetsapparat. Det senaste året har Suu Kyi fått kritik för ovilja eller oförmåga att hantera minoritetsbefolkningens rättigheter i sitt hemland.
Källa: TT