I början av september landade ett flygplan med tre svenska IS-kvinnor och deras barn på Arlanda i Stockholm, efter att ha utvisats av det kurdiska självstyret.
En av dem sattes efter förhör på ett tåg till Göteborg med ett nummer till socialjouren. Enligt flera oberoende källor till SVT ska fler kvinnor som tidigare kommit till Sverige ha släppts att röra sig fritt i samhället, efter att ha hörts av NOAs krigsbrottsgrupp efter ankomsten.
Detta trots att IS-kvinnorna länge levt i världens värsta terrororganisation och misstänks för allvarliga brott som krigsbrott. Enligt uppgift till SVT ska det heller inte ha gjorts en ordenligt undersökning om kvinnorna fortfarande är radikala och kan utgöra ett hot mot samhället.
Mottagandet har mötts av kraftig kritik – och redan i höst väntas fler IS-kvinnor att utvisas och landa på svensk mark. Sverige har nämligen en skyldighet att ta emot sina svenska medborgare.
Kräver utredning
SVT Nyheter har pratat med flera personer vars anhöriga sitter i läger i Syrien och nu kan komma till Sverige. Många vittnar om både oro och frustration inför hemkomsten.
”Hur vore det med samarbete mellan de olika myndigheterna? Det verkar ju inte finnas någon plan alls”, säger en anhörig.
En man, vars dotter är i ett läger i Syrien, säger:
”De måste ha koll på dem (IS-kvinnorna) och utreda dem ordentligt för att säkert veta om de begått något brott. Och de måste rehabiliteras så att de kommer in i och kan fungera i samhället.”
”Massa hemska saker i bagaget”
Flera personer är oroliga över att de själva inte ska kunna hantera sina anhöriga.
”Jag har varit livrädd för den här dagen. Hur ska jag kunna hantera detta?”, säger en kvinna vars dotter finns i läger i Syrien.
”Vi anhöriga vill inte att våra döttrar och söner släpps på det sättet. De har massa hemska saker i bagaget. Hur ska vi ta hand om det? Det här gör mig orolig”, säger en annan anhörig.
Många som SVT pratat med tycker att dess anhöriga måste få hjälp med att lämna ideologin – och att de ska utredas ordentligt. En kvinna, vars svägerska finns i ett Syrien-läger, säger att rehabilitering och avradikalisering måste sättas in vid minsta tendens till att ”heja på IS eller Kalifatet”.
”Och om de har begått brott så ska de få straff. De kan inte börja om med livet utan att ta ansvar för brott de kan ha begått”.