Den danska statsministern har under onsdagen, tillsammans med andra ministrar, träffat Danmarks drottning Margrethe för att informera om att det kommer att bli val i landet.
Vid lunch mötte Frederiksen pressen och inledde med att prata om kriget i Ukraina och den danska ekonomin innan hon meddelade att folketingsvalet kommer hållas den första november:
– Danmark är ett fantastiskt land, men tiderna är svåra. Det viktigaste är att få Danmark igenom krisen.
Minkskandal blev valkrav
Det socialliberala partiet Radikale Venstre har tidigare givit statsministern två dagar på sig att utlysa val – annars hotade de med att störta regeringen. Bakgrunden handlar om den så kallade minkskandalen i Danmark.
I våras kom en kritisk slutrapport från den kommission som granskat hur regeringen hade hanterat situationen. Högeroppositionen menade då att den skulle kunna utgöra en grund för att genomföra en riksrättsprocess mot statsministern. Stödpartierna höll inte med utan menade att det räckte med en markering mot statsministern, Radikale Venstre undantaget.
Oppositionen utesluter regeringssamarbete med Socialdemokratiet
På en pressträff säger Radikale Venstres partiledare Sofie Carsten Nielsen att de vill se Mette Frederiksen som statsminister för en bred regering med både blåa och röda partier efter valet.
– En bred regering som samlar oss kring det som delar oss, säger hon.
Jakob Ellemann-Jensen, partiledare för Venstre, säger att de inte kommer vilja sitta i regering med Socialdemokratiet.
– Mette Frederiksens hantering av de kriser som har drabbat Danmark de senaste tre åren har svikit tilliten till politikerna och den har splittrat danskarna, säger han på en pressträff.
Även Søren Pape, partiledare för Konservative Folkeparti, utesluter att sitta i regering med Socialdemokratiet.
Mette Frederiksen säger på onsdagens pressträff att hon i framtiden kan tänka sig att sitta i regering tillsammans med borgerliga partier.
– Vi vill ha en bred regering med partier på båda sidor av den politiska mitten. Vi är redo för både kompromisser och för samarbete, säger Frederiksen.
Valsystemet – kan utlysa val strategiskt
Det danska valsystemet skiljer sig från Sveriges. I grannlandet är det statsministern som bestämmer när det är dags för val, så länge det sker senast inom fyra år efter det senaste valet.
– Det brukar naturligtvis vara en hel del strategi i det här. Man utlyser ett val när det egna partiet eller det egna blocket ligger bra till i opinionen. Det är det som gör det så speciellt den här gången, det finns just nu inget block i den danska politiken som ser ut att vinna. Det har kallats det mest oförutsägbara valet i dansk historia, säger Sveriges Radios Danmarkskorrespondent Samuel Larsson.
Fakta: Folketingsval
Danmark har ingen fast valdag utan det är statsministern – för denna mandatperiod Mette Frederiksen (S) – som utlyser när valet ska hållas. Normalt sett ska det ske tre till fyra veckor innan den tänka valdagen.
Ett folketingsval måste dock hållas senast fyra år efter det senaste valet. För denna mandatperiod löpte tidsfristen ut den 4 juni 2023.
Radikale Venstre ställde i somras som krav att ett val skulle utlysas i samband med att folketinget öppnades den 4 oktober – annars skulle partiet väcka omröstning om misstroende mot S-regeringen.
(TT-Ritzau)
Fakta: Danska opinionen
Så här fördelades de danska väljarnas stöd i opinionsinstitutet Voxmeters mätning som publicerades den 3 oktober. Inom parentes är resultatet vid valet i juni 2019.
Socialdemokratiet 25,3 procent (25,9).
Socialistisk Folkeparti procent 8,8 (7,7)
Radikale Venstre 6,0 procent (8,6)
Enhedslisten 8,0 procent (6,9)
Alternativet 1,5 procent (3,0)
Frie Grønne 0,4 procent (0,3)
Venstre 15,5 procent (23,4)
Konservative 11,0 procent (6,6)
Dansk Folkeparti 3,3 procent (8,7)
Liberal Alliance 4,2 procent (2,3)
Kristendemokraterne 0,7 procent (1,7)
Nye Borgerlige 4,7 procent (2,4)
Moderaterne 2,2 procent (nytt parti)
Danmarksdemokraterne 8,4 procent (nytt parti)
Om mätningen: 1 001 personer intervjuades mellan 26 september och 2 oktober. Endast personer som svarat att de kommer att rösta i ett folketingsval har räknats med. Knappt 24 procent av de tillfrågade sade att de antingen tvivlade om sitt partival, uppgav att de inte skulle rösta, att de skulle rösta blankt eller att de inte var röstberättigade.
Källa: Voxmeter
(TT)
