Donald Trumps medhjälpare bär portföljen ”nuclear football” när presidenten är sjuk i covid-19 och transporteras med helikopter till militärsjukhus. Foto: Dump Vita Huset/C-Span livestream 2 oktober 2020

Det händer om presidenten är sjuk och inte kan hantera USA:s kärnvapen

Uppdaterad
Publicerad

USA:s president är överbefälhavare och har absolut makt över USA:s kärnvapen. Men vad händer om presidenten blir för sjuk att hantera kärnvapnen? Trump och Bidens ålder samt coronavirusets framfart har gjort frågan mer aktuell än någonsin.

SVT Nyheter reder ut med hjälp av Matthew Kroenig som har tjänstgjort i Pentagon för flera presidenter.

Dygnet runt finns den i presidentens närhet –  the nuclear football  – en portfölj som en militär medhjälpare bär. I portföljen finns vad som behövs för att skicka en order om att avfyra en eller flera kärnvapenrobotar.

Donald Trumps medhjälpare bär portföljen ”nuclear football” när presidenten är sjuk i covid-19 och transporteras med helikopter till militärsjukhus. Foto: Dump Vita Huset/C-Span livestream 2 oktober 2020

Det är presidenten som fattar beslut när och var de kan användas.

– Systemet är utformat för att vara effektivt. I händelse av ett ryskt kärnvapenangrepp ville vi inte behöva invänta en komplicerad process med många personer inblandade, säger dr Matthew Kroenig, professor vid Georgetown-universitetet i Washington. 

Men sedan kalla kriget, då nuclear football skapades, har fler länder skaffat kärnvapen.

-  Om Nordkorea använder kärnvapen en gång och det ser ut som att man avser att använda kärnvapen även en andra och tredje gång, vill vi ju inte vänta på att de angreppen genomförs, säger Kroenig som tjänstgjort i Pengaton under presidenterna George W Bush och Barack Obama.

President John Kennedy (mitten) och medhjälparen general Chester Clifton (höger) med portföljen ”kärnvapenfotbollen” i Hyannis Port den 10 maj 1963. Foto: Kennedy presidentbibiotek
President Ronald Reagan och örlogskapten Vivien Crea med nuclear football vid Vita huset i Washington den 3 augusti 1987. Foto: Reagan presidentbibliotek

Utsedd överlevare

De första bilderna av portföljen är från president John Kennedys tid på 1960-talet. Vicepresidenten har en reservportfölj och en ”utsedd överlevare” har också en portfölj.

Den utsedda överlevaren befinner sig alltid på en hemlig och skyddad plats när presidenten och vice presidenten befinner sig nära varandra.

Tanken är att vicepresidenten eller den utsedda överlevaren ska kunna ge ordern till kärnvapenanfall om presidenten av någon anledning inte kan utföra sina uppgifter.

– Det har varit en okontroversiell fråga i flera årtionden, och fortfarande finns det scenarier där det är önskvärt att presidenten snabbt kan beordra ett kärnvapenangrepp, säger Matthew Kroenig som också är verksam vid amerikanska tankesmedjan Atlantic Council.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Militärt befäl

En order måste dock passera militära befälhavare.

– Presidenten kan beordra själva angreppet, men det behövs minst en militär befälhavare för att utfärda ordern till avfyrningsbefälen, ubåtarna, kärnvapensilorna och flygplanen. Men den befälhavaren har inga befogenheter att motsätta sig presidenten, utan ska bara genomföra presidentens beslut.

HÄR kan du utforska världens kärnvapenstyrkor.

Flygvapenmajor Darren W. McDew med portföljen nuclear football (vänster) och president Bill Clinton den 22 maj 1998. Foto: Clinton presidentbibliotek
En av president Bill Clintons pensionerade portföljer ”nuclear football” visas i Smithsonian museum i Washington 2017. Foto: Stephen Schwartz

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.