Explosioner har hörts i Sevastopol på Krimhalvön och vid en näraliggande militärflygplats, skriver den lokala ryska Telegramkanalen Crimean Wind.

Den av Ryssland tillsatte guvernören i Sevastopol skriver att luftvärnet skjutit ner ett flertal projektiler, men om det var drönare eller robotar är oklart.

Enligt honom sattes inte flyglarmet igång då antalet inkommande projektiler inte ansågs vara tillräckligt högt. Han hävdar att inga skador åsamkats stadens infrastruktur.

Ett klipp som visar hur Moskva skulle förstöras om USA avfyrade en kärnvapenbomb sprids på ryska nyhetskanaler och i sociala medier.

"Väst har börjat skryta om sina kärnvapen som ett svar på ryska tester med Oreshnik", säger rubrikerna och syftar på roboten som slog ned i Dnipro efter att Ukraina fått grönt ljus att avfyra långdistansrobotar mot Ryssland.

Men klippet är gammalt och taget från Youtubekanalen Science Time som visar vad som skulle hända med olika storstäder vid en kärnvapenattack, bland annat New York.

Samtidigt sprids falska påståenden i ryska och ukrainska medier om att Nato överväger att avfyra kärnvapen mot Ryssland, skriver Logically Facts.

Under natten till måndag attackerade Ukraina en militärflygplats i den ryska Kurskregionen med vad som troligen var en Atacmsrobot utrustad med klusterammunition.

Det var den andra attacken med det amerikanska roboten mot Ryssland sedan USA gav ukrainarna grönt ljus att använda dem mot mål på rysk mark. SVT Nyheter har kunnat geolokalisera ett av de videoklipp som spridits efter händelsen.

Nu bekräftar Ryssland att flygbasen attackerades, skriver den statliga ryska nyhetsbyrån RIA. Enligt dem sköts sju av åtta robotar ner. Två soldater ska ha skadats.

Det är ännu oklart hur omfattande skador flygfältet ska ha åsamkats i samband med attacken.

Norges regering har efter ett partiledarmöte lagt fram ett förslag om att ge Ukraina 30 miljarder norska kronor i stöd nästa år, en fördubbling jämfört med vad man tidigare föreslagit i statsbudgeten, skriver NRK.

Regeringen har tidigare velat sänka det 27 miljarder stora stödet under 2024 till 15 miljarder 2025, vilket mötts av kritik från högeroppositionen som velat se en höjning till 45 miljarder.

- Det är en mycket allvarlig situation i Ukraina. Vi vill att Norge är tydliga och ledande i stöttandet av den ukrainska motståndskampen, säger statsminister Jonas Gahr Støre.