Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har pågått sedan den 24 februari 2022, då ryska trupper anföll Ukraina från flera håll. Ryssland ockuperar flera regioner i östra och södra Ukraina. Här hittar du SVT:s liverapportering om kriget.
Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har pågått sedan den 24 februari 2022, då ryska trupper anföll Ukraina från flera håll. Ryssland ockuperar flera regioner i östra och södra Ukraina. Här hittar du SVT:s liverapportering om kriget.
Statsminister Ulf Kristersson (M) har haft samtal med Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj på lördagen.
"Sveriges stöd för Ukraina och för en rättvis och varaktig fred är lika starkt som någonsin", skriver Kristersson på X efter mötet.
Han skriver också:
"Att stärka Ukraina innebär att stärka den europeiska säkerheten."
Den ryska militären utförde under tisdagskvällen ett "massivt" luftangrepp mot kuststaden Odessa och en av dess mest tätbefolkade stadsdelar, uppger stadens borgmästare på Telegram.
250 000 invånare lämnades utan värme och el under natten som en följd av attackerna, skriver Ukrainska Pravda.
En barnavårdscentral och en förskola ska ha åsamkats "allvarliga skador" och flera skolor saknade fortfarande värme under morgonen, enligt borgmästaren.
Det finns i nuläget endast uppgifter om en skadad person.
Ukraina är bestörta över att inte få sitta vid bordet när en fred ska förhandlas fram. Detta reagerade USA:s president Donald Trump på i natt.
- Ni skulle ha avslutat det. Ni skulle aldrig ha startat det. Ni kunde ha slutit ett avtal, säger Trump.
Den 24 februari 2022 korsade ryska trupper och stridsvagnar gränsen till Ukraina på flera ställen. I dagarna som följde skedde intensiva strider utanför bland annat huvudstaden Kiev.
Ryssarna drog sig senare tillbaka från Kievregionen och har sedan dess fokuserat fullt ut på östfronten, där man ockuperat flera områden.
USA:s särskilda sändebud till Ukraina och Ryssland, Keith Kellogg, besöker på onsdagen Kiev.
- Det är en möjlighet för Zelenskyj att försöka föra fram sin ståndpunkt, vad Ukraina har gjort och vilket existentiellt hot man har stått inför i flera år, säger SVT:s Ukrainakorrespondent Bengt Norborg.
Hur mottaglig Kellogg kommer vara för Ukrainas perspektiv är oklart.
- Det har varit många uttalande den senaste veckan och de har ibland varit motstridiga, så det är omöjligt att sia om vad detta kan ge, säger Norborg.
Video: Om Ukraina vägrar acceptera ett framförhandlat fredsavtal, då riskerar trycket att öka från USA, tror Norborg.
USA och Ryssland har börjat förhandla om ett fredsavtal kring kriget i Ukraina.
Från ryskt håll menar man att det "gått bra" och att man börjar förstå varandra. Den amerikanska delegationen har lyft att man kan komma att upprätta ekonomiska samarbeten om man lyckas få fram ett fredsavtal.
På sidlinjen sitter ukrainarna, vars armé kämpar för att försvara sitt land.
– Det är ilska, bestörtning, oro och frustration – man är ju helt vid sidan om, rapporterar SVT:s Ukrainakorrespondent Bengt Norborg från Kiev.
EU-länderna planerar ett nytt militärt stödpaket till Ukraina, värt minst sex miljarder euro, motsvarande cirka 67 miljarder kronor, rapporterar Politico som talat med tre EU-diplomater.
Paketet ska bestå av både ekonomiskt stöd och militär utrustning, inklusive artillerigranater och luftförsvarssystem, enligt tidningen.
Det är oklart när paketet kan presenteras, men det kan vara klart inför EU-kommissionärernas besök i Kiev den 24 februari, tre år efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina.
Om paketet genomförs trots det förväntade motståndet, främst från Ungern, blir det ett av de största från EU:s håll.
USA och Ryssland kom under mötet i Saudiarabien överens om att det ska hållas val i Ukraina innan en slutlig fredsuppgörelse kan vara på plats, uppger The Telegraph.
Om USA har gått med på ett sådant krav från Ryssland, går det i sådana fall stick i stäv med USA:s löfte om att inte fatta något beslut om en uppgörelse utan Ukrainas inblandning.
Vidare skriver tidningen att förslaget väcker farhågor om att Ryssland kommer använda en omröstning för att avsätta Volodymyr Zelenskyj och installera en Putinvänlig kandidat.
Det rådande omvärldsläget gör att de svenska försvarsanslaget kan komma att öka kommande år, enligt finansminister Elisabeth Svantesson (M).
Sveriges försvar får ett tillskott 170 miljarder fram till 2030, vilket beräknas motsvara 2,6 procent av BNP, enligt försvarsbeslutet från december.
– Mycket tyder på att det kommer behövas mer, men än så länge vet vi inte hur mycket, säger hon och tillägger att det delvis kommer bero på hur USA väljer att agera.
Flera EU-länder vill se ett gemensamt lån för försvarsutgifter. Svantesson tror snarare få att omfördela budgeten i EU.
– Det är hel del miljarder i olika fonder som inte alls används.
Sveriges tidigare stats- och utrikesminister Carl Bildt riktar stark kritik mot USA:s förhandlingstaktik och beskriver strategin som ”amatörmässig”, i en intervju med Sveriges Radio.
– Det här är ju ett team av amatörer på detta. Det finns ingen i den här amerikanska kretsen som har erfarenhet av att förhandla med ryssarna, säger han och fortsätter:
– Och då är det klart lätt att göra tämligen amatörmässiga, tämligen elementära misstag.
Bildt gör bedömningen att Ryssland kan känna sig nöjda efter de första samtalen. Han menar att USA gjort eftergifter redan innan förhandlingarna startat.
– Amerikanarna gick ju redan innan samtalen ut och sa nej till ett ukrainskt medlemskap i Nato och nej till ukrainsk territoriell integritet.
SVT:s Ukrainakorrespondent Bengt Norborg förklarar i Aktuellt varför Ryssland vill se ett nyval i Ukraina. Han menar att det är något man hört från Putin sedan tidigare – och att det i nuläget inte är möjligt.
– Krigslagarna här förbjuder ett val under krigstillstånd, och det här är också inskrivet i konstitutionen, säger Bengt Norborg, SVT:s korrespondent i Kiev.
Trots att stödet för president Zelenskyj har sjunkit från de 90 procent han hade vid Rysslands invasion av Ukraina, så ligger hans stöd fortfarande på över 60 procent.
– En majoritet har förtroende fortfarande för president Zelenskyj här i Ukraina, säger Bengt Norborg.
"Inga Natosoldater på ukrainsk mark" är ett av kraven som Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov framställde efter de amerikansk-ryska samtalen i Saudiarabien på tisdagen.
Efter dessa samtal uttryckte Jurij Usjakov, en av Rysslands utsända, till statliga ryska medier att samtalen hade "gått bra" och att parterna hade kommit överens om att ta varandras intressen i beaktande framöver.
SVT:s utrikesreporter Bert Sundström säger att Ryssland och Putin efter samtalen nu fått känslan av att vara tillbaka på världsscenen.
Se Bert Sundströms analys i videon ovan.