Minst fyra personer har dödats och 17 personer har skadats i en rysk attack mot ett sjukhus i den ukrainska staden Zaporizjzja, uppger guvernören Ivan Federov på sociala medier.

Enligt Federov ska det finnas minst ett barn och två sjukvårdsarbetare bland de skadade. Den ryska attacken ska även ha slagit mot ett bostadshus i staden.

Samtidigt rapporterar Reuters om rysk beskjutning vid frontlinjen i Donetsk där minst två personer har dödats och minst fyra skadats enligt regionens guvernör Vadym Filasjkin.

Ryssland har inte kommenterat händelserna.

Se skadorna efter attackerna i Zaporizjzja i videon ovan.

Donald Trump har ännu inte gett grönt ljus för en specifik plan för hur kriget i Ukraina ska avslutas och väljer i nuläget bland flera alternativ, enligt uppgifter till WSJ.

Samtliga innebär dock ett brott med Bidenadministrationens policy om att låta Ukraina bestämma när fredssamtal ska inledas.

I stället handlar idéerna om att frysa kriget och frontlinjen samt att en 1 200 km lång demilitariserad zon införs - och att Ukraina en tid släpper planerna att gå med i Nato, enligt tidningens källor.

Ett förslag sägs innebära att Ukraina lovar att inte gå med i Nato på minst 20 år och i utbyte får vapen av USA för att förhindra en ny rysk invasion.

Ryssarna har de senaste dagarna intensifierat sina anfall vid den svårt krigshärjade staden Toretsk i Donetskregionen, enligt Ukrainas militär.

- De har trappat upp antalet anfall. För några dagar sedan var det relativt lugnt, men nu pressar de på och situationen blir allt mer komplex, säger en talesperson till militärens nyhetssajt Armyinform.

För två veckor sedan sa Ukraina att de stabiliserat försvarslinjerna i staden, där några av de hårdaste striderna ägt rum vid fronten sedan i somras. Men enligt den ukrainska analysgruppen Deepstatemap ser ryssarna ut att nyligen ha rört sig framåt något i stadens centrum.

Hör mer om läget vid fronten i videon.

Statsminister Ulf Kristersson (M) säger i P1 Morgon att Europa måste ta ett större ansvar både för sin egen försvarsfråga och stödet till Ukraina framöver.

Han pekar på att USA hittills varit den enskilt största givaren av militärt stöd till Ukraina och att det är dags för Europa att ta större plats.

- Europa måste vara beredda att ta en större del av ansvaret för att hjälpa Ukraina, säger Kristersson som samtidigt inte vill ta för givet att den kommande Trumpadministrationen drar ner på sitt militära stöd till Ukraina.