Ukraina avfyrade sex amerikanska ATACMS-robotar mot ett flygfält i Tagnarog, menar Ryssland. Det skriver Kyiv Post.

Två av robotarna ska ha skjutits ner och fyra ska ha styrts undan genom elektronisk störning.

Det ska ha blivit mindre skador på byggnader och fordon vid flygfältet.

Ungerns premiärminister Viktor Orbán har samtalat med Rysslands president Vladimir Putin om kriget i Ukraina, enligt Kreml.

Orbán ska ha uttryckt intresse för att bidra till att hitta "politisk-diplomatiska vägar för att lösa krisen", skriver TT.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj var kritisk efter samtalet.

"Vi hoppas att Viktor Orbán åtminstone inte ringer Assad i Moskva och lyssnar på hans timlånga föreläsning också", skriver Zelenskyj på X. Han skriver också att "Det kan inte hållas diskussioner om kriget Ryssland driver mot Ukraina utan Ukraina".

Ukrainas militär bekräftar att de under natten attackerade en oljeanläggning i ryska Brjansk och att "en massiv brand bröt ut". På platsen ligger en pipeline som kopplar samman Ryssland och Kazakstan.

Rysslands försvarsdepartement uppger att 14 ukrainska drönare sköts ner över regionen under natten, men nämner inte specifikt attacken mot oljeanläggningen. Statliga ryska RIA citerar dock räddningstjänsten som hävdar att branden snabbt släcktes.

Det kazakiska oljebolaget Kaztransoil säger samtidigt att pipelinen inte skadades i attacken, skriver Reuters.

Donald Trump och Volodymyr Zelenskyj pratade om säkerhetsgarantier för Ukraina och framtida fredsförhandlingar med Ryssland under det 35 minuter långa samtalet i Paris i helgen, uppger källor för Reuters.

Trump, vars uppträdande beskrivs som respektfullt och vänligt, ska ha understrukit sin önskan om en vapenvila. Han ska dock inte ha lagt fram något konkret förslag på hur kriget kan avslutas.

Zelenskyj ska då ha kontrat med att en vapenvila inte räcker för fred eftersom Putin skulle kunna bryta den, varför det är viktigt att Ukraina får pålitliga säkerhetsgarantier från väst.

USA ger Ukraina ett lån på 20 miljarder dollar, motsvarande 220 miljarder kronor, med beslagtagna ryska pengar som säkerhet.

Lånet bekostas därmed i praktiken av avkastningen från de ryska tillgångar som frysts av bland annat USA och EU-länder efter den storskaliga invasionen av Ukraina.

Beslutet att bekosta lånet genom avkastning från de frysta tillgångarna har tidigare tagits gemensamt av länderna i G7-gruppen – USA, Storbritannien, Tyskland, Japan, Frankrike, Kanada och Italien – som tillsammans lånar 50 miljarder dollar till Ukraina. Det amerikanska lånet är en del av det paketet.

Lånet från G7 innebär stöd "till akutvård, sjukhus och andra grundläggande verksamheter i Ukrainas modiga motstånd", sa USA:s finansminister Janet Yellen när beslutet meddelades.

(SVT/TT)