Europeiska ledare möttes i London i helgen efter att samtalen mellan Ukraina och USA havererat i fredags.

På torsdag fortsätter samtalen med ett extrainsatt möte i Bryssel.

SVT:s utrikesreporter Carl Fridh Kleberg konstaterar att vägen framåt är oklar, och att det är många detaljer som är "mycket, mycket luddiga" kring vad som kan gälla kring både europeiska säkerhetsgarantier i Ukraina framöver, och eventuellt amerikanska.

– Det pågår en, får man säga ganska desperat, jakt i Europa på något som kan fungera när USA inte längre visar samma intresse för att skydda Europa.

– Europa anses nog ha åkt lite, eller mycket, snålskjuts på amerikansk militärmakt.

De planerade mötet som hölls mellan Zelenskyj och Trump under fredagen spårade ur totalt. Just nu finns inget som tyder på att samtalen mellan USA och Ukraina skulle fortsätta, säger SR:s korrespondent Ginna Lindberg i Morgonstudion.

– Det här är en relation i akut kris just nu, säger Ginna Lindberg.

Donald Trump har inte kommenterat gårdagens toppmöte i London mellan de europeiska ledarna, men skriver på plattformen Truth Social att USA borde fokusera på att stärka gränsen och stoppa illegal invandring.

– Han fokuserar på inrikespolitiken snarare än utrikespolitiken, det är i alla fall den signal han skickar genom det här korta uttalandet.

Volodymyr Zelenskyj säger vid en pressträff att det inte finns en chans att Ukraina frivilligt ger upp territorium till Ryssland. En fred som resulterar i det vore rättsvidrig utpressning, menar han.

- Alla förstår att Ukraina inte kommer att erkänna de ockuperade områdena som ryska. Vi måste utgå ifrån FN-stadgan och folkrätten.

Zelenskyj säger att han inte närmare vill diskutera mötet i Vita huset, men att han ännu vill underteckna mineralavtalet.

- Det är viktigt att partners för ett konstruktivt samtal. Jag tror inte att det är bra när de är helt öppna. Känslorna och informationen kan utnyttjas av fienden. Formatet förde inte med sig något positivt.

Frankrikes Emmanuel Macron säger till Le Figaro att han och Storbritanniens Keir Starmer föreslår en tidsbegränsad vapenvila på en månad i luften, på havet och rörande energiinfrastruktur.

Detta då det skulle vara mycket svårt att avgöra om vapenvilan brutits vid den över 1 000 kilometer långa fronten på marken, enligt Macron som beskriver förslaget som en första fas.

Först efter att en fred med säkerhetsgarantier i ryggen skrivits under skulle det bli aktuellt att skicka fredsbevarande trupper till Ukraina, enligt förslaget.

Volodymyr Zelenskyj säger till BBC att han känner till förslaget, men kommenterar det inte ytterligare.

USA:s försvarsminister Pete Hegseth har gett order om att landets cyberstyrkor ska upphöra med sina aktioner gentemot Ryssland, uppger källor för The Record, Washington Post och New York Times.

Beslutet fattades innan bråket i Vita huset och beskrivs som ett sätt för amerikanerna att blidka Ryssland under de pågående samtalen mellan länderna.

Källorna säger även att pausen i operationerna är menad att upphöra när förhandlingarna väl avslutas.

Sverige är redo att tillsammans med andra ge Ukraina säkerhetsgarantier, men bara om USA också är med på tåget, säger statsminister Ulf Kristersson (M) i London.

Detta på frågan om det kan bli aktuellt med svenska soldater på plats i Ukraina i framtiden.

- Det bästa hade varit att Ukraina omfattades av Natomedlemskap. Nu är inte Ukraina ett Natoland och inget talar för att de snabbt ska bli det heller. Då får man se vad europeiska Natoländer och USA kan göra för att en fred ska bli trovärdig.

Regeringen, som tidigare öppnat för deltagande i en fredsbevarande insats, har inte kunnat svara på vad det skulle kräva av försvaret.

Storbritanniens Keir Starmer håller nu en pressträff efter mötet i London.

- Vi kom överens om några viktiga saker idag. Vi ska hålla det militära stödet flödande och bibehålla det ekonomiska trycket gentemot Ryssland för att stärka Ukraina, säger han.

Starmer säger att arbetet med att bilda en koalition av villiga länder nu ska intensifieras för att säkra Ukrainas säkerhet i framtiden. Europa ska bära den tyngsta bördan, men USA måste stå bakom projektet, menar han.

Han säger även att Storbritannien ska ge Ukraina ytterligare pengar för att köpa luftvärnsrobotar samt att landet är redo att delta med stridsflyg och soldater i en fredsbevarande insats.