USA tillkännagav på fredagen ett sanktionspaket som riktar sig mot den ryska energisektorn.

I ett pressmeddelande skriver man att sanktionerna kommer att påverka Rysslands oljeindustri genom att rikta sig mot viktiga delar av produktions- och distributionskedjan, inklusive stora oljeproducenter.

Sanktionerna riktar sig även mot leverantörer av oljefältstjänster, globala handlare av rysk olja, över 150 fartyg som transporterar oljan och en oljeterminal som hanterat sanktionerad olja.

Ukrainas president Zelenskyj välkomnar sanktionerna och säger att det är ett "betydande slag" mot finansieringen av Rysslands krig i Ukraina, rapporterar Retuers.

EU har betalat ut den första delen av ett lån som bygger på avkastning från frysta ryska tillgångar i EU-länder. Den utbetalda summan motsvarar närmare 35 miljarder kronor.

"I dag levererar vi tre miljarder euro till Ukraina, den första utbetalningen av EU-delen av G7:s lån", skriver EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen på X.

Förslaget om avkastning från ryska tillgångar i EU-länder, USA, Kanada och Japan antogs vid G7-gruppens toppmöte i somras. EU kommer att bidra med sammanlagt runt 200 miljarder kronor av G7-lånet, medan USA har lovat att bidra med motsvarande drygt 220 miljarder kronor.

(TT)

Det ryska makthögkvarteret Kreml uppger på fredagen att Rysslands president Vladimir Putin är öppen och redo för ett "förutsättningslöst" möte med USA:s tillträdande president Donald Trump, rapporterar AFP.

Enligt Kreml kan det ske framsteg gällande att få till ett möte mellan Trump och Putin, efter att Trump svurits in som president den 20 januari, rapporterar Reuters. Kreml säger sig också välkomna att Trump "visar en vilja att lösa problem genom dialog".

Trump uppgav tidigare att arbete pågår för att arrangera ett möte med Putin, men nämnde inte när ett sådant skulle kunna ske. Inte heller Kreml lämnar några ytterligare uppgifter om det möjliga mötet.

Att ett azeriskt passagerarplan kraschade i Kazakstan på juldagen visar att det är riskabelt för civila flyg att färdas över Ryssland under Ukrainakriget, skriver EU:s luftfartsmyndighet Easa.

Risken är att planen oavsiktligt blir mål i ryskt luftrum, "på grund av möjliga civil-militära samordningsbrister och en risk för felaktig identifiering", enligt Easa.

Ryssland har förbjudit EU-flygbolag i sitt luftrum, men tillåter plan från Kina, Turkiet, Gulfstaterna och andra länder.

Enligt Azerbajdzjan sköts planet "från marken" över den ryska staden Groznyj. Ryssland har uppgett att landets luftförsvar var i gång, men har inte tagit på sig ansvaret.

(TT)

Ukrainas flygvapen uppgav på fredagen på Telegram att man skjutit ned 33 av 72 ryska drönare mot landet under natten.

Enligt flygvapnet ska fem drönare ha träffat byggnader i regionen Tjernihiv i norra Ukraina, där en person uppges ha skadats.

En nedskjuten drönare ska också ha träffat en byggnad i huvudstaden Kiev, men ingen skadades i attacken. Enligt Ukraina ska de resterande drönarna inte ha nått sina tilltänkta mål.

Donald Trump, som tillträder som ny president i USA den 20 januari, sade på torsdagen att arbete pågår för att arrangera ett möte mellan honom och Rysslands president Vladimir Putin, rapporterar Reuters.

– President Putin vill ha ett möte. Han har sagt det öppet och vi måste få ett slut på kriget. Det är en jäkla röra, sade Trump.

Trump gav dock inga detaljer om när ett sådant möte skulle skulle ske.

Trump har tidigare lovat att snabbt få slut på kriget och kommer sannolikt att försöka få till förhandlingar mellan Ukraina och Ryssland. Hör SVT:s Ukrainakorrespondent Elin Jönsson om vad som väntar 2025 i videon ovan, som först publicerades 29 december.

Ryssland har använt 51 000 glidbomber mot Ukraina sedan invasionen inleddes 2022, varav 40 000 ska ha använts under 2024, skriver det ukrainska flygvapnet på Telegram:

"Det högsta antalet offer har åsamkats ukrainska soldater och boende i frontlinjeregionerna."

Bomberna har vid en rad tillfällen använts mot ukrainska städer djupare inne i landet. De har varit svåra för ukrainarna att kontra då de ofta avfyrats från ryskt luftrum bortom luftvärnets räckhåll.

Användningen av vapnet ser dock ut att ha minskat. Detta efter att Ukraina i november fick grönt ljus att attackera mål, till exempel militära flygbaser, inuti Ryssland med robotar från väst.

Ryssland har sedan oktober tvångsrekryterat omkring 300 personer i de ockuperade och olagligt annekterade regionerna Cherson och Zaporizjzja, skriver Ukrainas militära underrättelsetjänst.

"De som försöker undvika deltagande i kriget hotas, bland annat med indragen försörjning", skriver myndigheten.

I november rapporterade statlig rysk media att rekrytering i de ockuperade områdena inletts. De har även sedan invasionen rekryterat på det ockuperade Krim och i Donetsk, vilket kritiserats av flera aktörer.

Att rekrytera i ockuperade områden är ett brott mot internationell lag.

Ryssarnas som sedan flera månader tillbaka pressat sig allt närmare Kupjansk i nordöstra Ukraina står nu endast två kilometer från dess utkanter, uppger en militär ukrainsk talesperson på nationell tv.

Den ryska armén tog sig i början av november in i stadens norra utkanter, men slogs tillbaka. Strider har sedan dess pågått vid den näraliggande Oskilfloden som ryssarna försökt korsa.

- Ryssarna försöker konstant attackera, säger talespersonen men tillägger att evakueringen av staden fortfarande löper på i långsam takt.