Den strypta gasen från Ryssland fick omedelbara konsekvenser i Moldaviens utbrytarregion Transnistrien. Första dagarna på det nya året kantades av strömavbrott och brist på varmvatten och centralvärme.
Bakgrunden är att Ukraina beslutade att inte förlänga avtalet med det ryska statliga oljebolaget Gazprom innan årsskiftet, vilket stoppar flödet av rysk gas genom Ukraina till andra europeiska länder.
Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj säger att Ryssland inte ska tillåtas ”tjäna ytterligare miljarder på vårt blod”.
Slovakien om Ukrainas beslut: ”Irrationellt”
EU-kommission har ställt sig bakom Ukrainas beslut.
Men Slovakien kallar Ukrainas agerande för ”irrationellt”. Premiärministern Robert Fico har sagt att regeringen överväger åtgärder mot Ukraina, som bland annat innefattar stoppad eltillförseln till landet.
– Slovakien har haft ett ”kompispris” på gasen genom det här avtalet. Det är den största anledningen till ett högt tonläge. Man blir av med en väldigt fördelaktig deal, säger Mikael Höök, energiforskare vid Uppsala universitet.
Moldavien: ”En säkerhetskris”
Samtidig anklagar Moldavien Ryssland för att använda gasen som ett verktyg att främja pro-ryska krafter i landet.
Innan årsskiftet meddelade Gazprom att man skulle strypa exporten av gas till Moldavien på grund av vad som uppges vara obetalda skulder på 709 miljoner dollar, en summa Moldavien tillbakavisar.
Moldaviens elförsörjning kommer till största del från ett kraftverk i Moskvavänliga Transnistrien, som i samband med gasstoppet har övergått till kol. Enligt regionen beräknas kollagret räcka i drygt två månader.
– Vi behandlar detta som en säkerhetskris som syftar till att göra det möjligt för proryska styrkor att återvända till makten i Moldavien, säger landets premiärministern Dorin Recea.
Skulle kunna främja en politisk kris
Moldavien har kandidatstatus som EU-land och genomgick i höstas ett val som kantades av anklagelser om proryska påverkansoperationer.
– En energikris i Moldavien skulle kunna göra att en prorysk politik blir mer omfamnad av folket eftersom många främst vill kunna laga mat och ha tillgång till varmvatten, säger Mikael Höök.
