Techentreprenören Elon Musk har startat en namninsamling ”till stöd för yttrandefrihet och rätten att bära vapen” och lovar att lotta ut en miljon dollar om dagen till slumpvis utvalda registrerade väljare i de så kallade vågmästarstaterna som skrivit på insamlingen.
I veckan lovade Musk dessutom 100 dollar till alla som skrev under listan i den viktiga vågmästarstaten Pennsylvania. Erbjudandet gäller fram till på måndag, samma dag som registreringen för att rösta stänger i delstaten.
”Tjäna pengar på att stötta något du redan tror på”, skriver Musk på sin egen plattform X.
Har pumpat in över 75 miljoner dollar
– Det här är ju ett sätt att locka in väljare till Donald Trump. Musk har allt mer klivit in som företrädare för Trump och pumpat in över 75 miljoner dollar in i kampanjen, säger Ginna Lindberg.
Rätten att bära vapen står i den amerikanska konstitutionens andra tillägg och är en fråga som är traditionellt viktig bland konservativa väljare.
– Det blir ett sätt att knyta upp folk till kampanjen och få dem engagerade, säger Ginna Lindberg.
Men det har väckts frågor kring om huruvida det Musk gör är lagligt. Det är förbjudet att betala personer för att registrera sig och rösta i valet och Pennsylvanias guvernör har kallat tillvägagångssättet för ”djupt oroande”. Samtidigt är det bara personer som är registrerade väljare som får pengar av Musk.
– Själv säger Musk att inga lagar bryts och att det bara är ett lotteri, men det är möjligt att det kommer prövas rättsligt, sista ordet är inte sagt ännu, säger Ginna Lindberg.
Små marginaler kan avgöra valet
Enligt Dag Blanck, professor i Nordamerikastudier vid Uppsala universitet, har det alltid funnits metoder för att kringgå valregler.
– Det vanligaste är att man försöker förhindra folk från att rösta, till exempel att vallokaler får rätt att begränsa öppettider.
Men opinionsläget i USA är jämt, vilket gör att små marginaler kan avgöra vem som segrar.
– I Georgia hängde det förra valet på 10 00 röster. Då kan sådana här saker kanske få en betydelse, även om de normal sett inte borde få det, säger Dag Blanck.